- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
184

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

års tiggarordning
skulle de i första hand
mottaga sådana sjuka,
som av ålder eller
annan skröplighet voro
hjälplösa, i andra
hand ursinniga och
besatta, och sist med
smittosamma
sjukdomar behäftade. År
1756 funnos i det
egentliga Sverige 38
kronohospital, i vilka
vårdades sammanlagt
1,597 personer, av
vilka dock endast ett
ringa fåtal utgjordes
av sinnessjuka. Efter
hand inträdde emellertid en förskjutning härvidlag, så att hospitalen
alltmer kommo att huvudsakligen härbärgera sinnessjuka, och denna av
utvecklingen själv framgångna förändring fick sin officiella bekräftelse i
den första ordningsstadgan för hospital 1858, varigenom dessas karaktär
av vårdanstalter uteslutande för sinnessjuka blev direkt fastställd och
därmed grunden lagd för vår nutida sinnessjukhusorganisation. Dessförinnan
hade under 1800-talets första tid en del hospital indragits och andra
sammanslagits och centraliserats till 8 stycken: (utom Danviken) i Malmö,
Växjö, Vadstena, Visby, Norrköping, Göteborg, Härnösand. Senare
till-kommo hospital i Uppsala 1841, Stockholm vid Konradsberg 1861, Lund
1879 m. fl.

Här i korthet antydda utvecklingsgång har satt spår dels i benämningen
hospital, som länge hos oss bibehållits som beteckning för sinnessjukhus,
dels i det förhållandet, att, till skillnad från vad som gäller för
kroppssjuk-vården, det är staten som alltjämt förblivit huvudman för anstaltsvården
av sinnessjuka och sålunda ensam står för dennas organisation och drift.
Undantag utgöra endast rikets tre största städer, som genom särskilda avtal
med staten (1925 och 1927) själva övertagit vården av sina sinnessjuka mot
visst statsbidrag för driften.

Tvångströja, benskydd och tvdngsstol — ett par av de mänga
raffinerade mekaniska tvångsinrältningar, forna tiders
sin-nessjuk-»vård» begagnade sig av. Når fortfarande någon
gång sådana användas inom våra sinnessjukhus, är det
uteslutande i sådana fall, där det gäller att hindra patienter
från att skada eller stympa sig själva. — Efter H. Truedsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free