Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bereda fullgod vård och rationell behandling av alla härav i behov varande
sinnessjuka i landet. I följd av platsbrist måste sinnessjuka förut i stor
utsträckning intagas å lasarett eller omhändertagas av fattigvården. I själva
verket förblevo länge lasarett och fattighus de ställen, där de akuta
sinnessjuka fingo sin första »behandling», i regel inskränkt till de sjukas
förvaring i den s. k. dårcellen.
Stora nya sinnessjukhus ha sålunda tillkommit, och de olika
sinnessjukhusen ha fått sig anvisade vart sitt upptagningsområde eller distrikt. Enligt
gällande sinnessjukhuslag (1929) fordras särskilt godkännande för att
ickestatlig anstalt skall få rätt att till vård mottaga sinnessjuka, och sådant
tillstånd lämnas ej heller fattigvårdsanstalt eller för jämväl andra sjuka
avsedd sjukinrättning, med mindre en fullt avskild, godtagbar
sinnessjukavdelning anordnats. En del städer och landsting ha också inrättat
godkända, enklare vårdhem eller vårdavdelningar på ålderdomshem för sådana
lindrigt sinnessjuka, som ej äro i behov av egentlig sjukvård, men ej äro
i stånd att sköta sig helt på egen hand. För liknande ändamål har även
i lämpliga fall försökts med s. k. övervakad familjevård, varvid patienterna,
ehuru fortfarande inskrivna å sjukhuset, under tillsyn av dettas läkare
utackorderas i enskilda familjer i omedelbar närhet, s. k. familjekolonier.
Av stor nytta har tillkomsten på senare år av hjälpbyråer, den s. k.
kuratorsverksamheten, varit för lämnande av råd och hjälp med hänsyn
till vård och ekonomiska angelägenheter åt sinnessjuka, som antingen vänta
på inträde till eller utskrivits från sinnessjukhus.
Slutligen skall endast framhållas, att till skillnad från anstaltsvården av
de sinnessjuka, som ju staten åtagit sig, det åligger landstingen att vart
inom sitt område ordna sinnesslövården genom inrättande av särskilda
anstalter för bildbara (sinnesslöskolor för barn, arbetshem för äldre) samt
särskilda asyler för obildbara sinnesslöa av alla åldrar. Statsbidrag utgår
dock till driften av dessa anstalter, som numera inrättats i alla län. Staten
har emellertid fått åtaga sig en viss grupp av sinnesslöa, de våldsamma eller
av annan orsak svårbehandlade (asociala imbeciller), som icke kunna
vårdas å länsanstalterna och därför förr fingo hänvisas till hospitalen. För
denna kategori av sinnesslöa ha tillkommit dels statens sinnesslöskolor, i
Salbohed för gossar, i Vänersborg för flickor, samt för äldre och obildbara
yngre statliga asyler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
