Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där riktlinjerna för de fackliga uppgifterna utformades. Dock kan det
sägas, att Marx faller under samma dom som Lassalle; lika litet som den
tyska socialdemokratins grundläggare kom han »till någon djupare
grundad sympati för fackföreningarnas rent praktiska verksamhet». De
betraktades väsentligen som instrument för arbetarklassens politiska
emancipa-tionssträvanden.
Av de nordiska länderna var det endast Danmark, som kom att beröras
av dessa alltmera målmedvetna försök att politiskt och fackligt organisera
arbetarklassen. I vårt södra grannland står tillkomsten av den moderna
arbetarrörelsen — genombrottet ägde rum 1871 — i intimt samband med
internationalens bildande. Detta gäller även fackföreningarna, som
upp-stodo under direkt påverkan av den politiska rörelsen. Det är, som Otto
Järte uttryckt saken, få fackorganisationer, som ha ett så direkt
politiskt-socialistiskt ursprung som just de danska.
Trots att förutsättningarna för uppkomsten av en proletär rörelse voro
minst lika stora i Sverige som i Danmark, dröjde det emellertid nära tio år,
innan fackföreningsväsendet vann insteg. De svenska arbetarna började
under åttiotalets första år att sammansluta sig i facklöreningar; det skedde
av allt att döma mindre under inflytande av främmande idéer än under
trycket av de föga tillfredsställande löne- och arbetsförhållandena.
Att åttiotalet kom att beteckna genombrottet för fackföreningsväsendet
i vårt land, stod i samband med de försämrade konjunkturer, som inträtt
under senare hälften av 1870-talet — den första femårsperioden av detta
decennium hade som bekant utmärkts av ett särskilt starkt uppsving av vårt
näringsliv. Under lågkonjunkturen tvingades arbetarna att slå vakt kring
sina materiella existensbetingelser. Reaktionen mot de lönereduceringar,
som blevo en oundviklig följd av depressionen, tog sig uttryck på olika sätt:
dels i spontana arbetsnedläggelser — den mest bekanta av dessa är
såg-verksarbetarstrejken i Sundsvall 1879 — och dels i försök att åstadkomma
fackföreningar.
På goda grunder kan Stockholms snickeriarbetareförening, bildad den
5 september 1880, räknas som den första moderna fackföreningen i vårt
land. Till skillnad från de yrkesföreningar, som uppstått före åttiotalet,
fick den redan från början en utpräglat facklig inriktning. För övrigt
kom-mo verkningarna av snickeriarbetarnas organisatoriska aktivitet att sträcka
sig även till andra yrkesgrupper. Av särskild betydelse för den fortsatta
utvecklingen av den spirande fackföreningsrörelsen blev snickeriarbetarföre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
