Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbunden skärptes
redan under 1890-talet
för-handlingstaktiken i sådan
utsträckning, att
avdelningarnas frihetssfär blev
starkt beskuren.
För-bundsledningarna krävde
och lyckades också vinna
gehör för sin mening, att
de skulle ha kännedom
om och äga rätt att öva
inflytande på en
tviste-eller lönefråga redan av
begynnelsen. I vetskap om
att en öppen konflikt
mestadels kostade mera än
den smakade, sökte man
i första hand att nå sina
syften med fredliga
medel. »Vi har till det
yttersta alltid sökt begagna den
fredliga underhandlingens
väg för ernående av vad
man härvidlag önskat, väl
vetande, att
arbetsnedläg-gelsens vapen ej bör an-
Sveriges första stora strejk var den arbetsnedläggelse
bland sågverksarbetarna i Sundsvallstrakten, som ägde
rum den 2els—ä/e 1879 och i vilken omkring 5,000
arbetare, alla oorganiserade, deltogo. Anledningen var bl. a.
lönesänkningar — nöden var skriande. Landshövdingen
Curry T re ff enberg vädjade förgäves till massan,
tillkallade militär och läste upprorslagen; gardisterna skredo
till aktion, häktningar och vräkningar verkställdes i
massa, och arbetare återfördes med våld till arbetet.
Strejken, som börjat som »en spontan hungeraktion»,
slutade med nederlag och fortsatta svältlöner. — I
>Fä-derneslandet» sågs detta träsnitt av »Landshövding Curry
Trcffenberg i spetsen för den beväpnade styrkam.
vändas, förrän alla andra medel blivit försökta.» Det vill med andra ord
säga, att de stabiliserade förbundsorganisationerna gåvo sitt erkännande åt
den reformistiska taktik, som de liberalt färgade fackföreningarna från
åttiotalet utformat i teorin, men som det mött sina svårigheter att få omsatt i
praktiken. Icke minst var en ändrad taktik av nöden av den anledningen,
att arbetsgivarna begynte att tillgripa lockout, såframt uppgörelse icke kunde
träffas genom förhandlingar.
Till att börja med sökte fackföreningarna att finansiera sina strider
genom tillfälliga uttaxeringar eller frivilliga insamlingar, metoder, som
ofta slogo slint, särskilt när ett flertal strejker sammanföllo till tiden och
satte solidariteten på alltför påfrestande prov. För att kunna garantera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
