- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
211

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

penningar kunnat erhållas, b
gå man ur huse för att i
främmande land söka det
bröd, fosterjorden syntes
vägra att meddela, samt
tillägger: »Hade under
vårens början penningar ej
funnits, så hade vi kunnat
frukta, att ännu en
’digerdöd’ övergått våra nejder,
så att Småland Faft mer
än en ’ödestugu’ att för
framtiden uppvisa.
Möjligen hade vi fått herrar och
tiggare kvar, landet till
föga fromma». Utmärkande
för utvandringen före 1890
var för övrigt, att det då
mest var hela familjer
eller sällskap, som lämnade
landet, medan det senare uteslutande var ungt och mestadels ogift
folk. Mycket upplysande är i detta hänseende ett brev 1854 till Erland
Carlsson från komministern i Berga S. Stenvall, som innehåller en mängd
intressanta notiser, särskilt från Småland, och som därför kommer att
citeras även i det följande: »Från Långaryd berättas 60 å 70 hushåll vilja resa,
där läses engelska med allvar.. . Förlidet år flyttade härifrån pastoratet
tvenne hushåll, men nu har här en tid varit auktioner varje vecka och 8 å 9
hushåll utom drängar och pigor ämna sig dit. Människor gripas liksom av
en farsot, och avråda dem står intet till». »

Det var sålunda hårda realiteter, som voro den drivande kraften till den
väldiga åderlåtning vår folkstam undergick i mediet och slutet av förra
århundradet — träffande och i de flesta fall säkerligen riktigt säger
komministern i Sjösås, J. Bolin, i föret .let till sin Amerikabeskrivning 1853:
»synnerligast för bättre bergning». Men man får härvid ej alldeles förbise
andra orsaker, som voro av mindre påtaglig eller immateriell art, såsom
religiös ofrihet — främst det ända till 1858 gällande konventikelplakatet,
som förbjöd hållande av uppbyggliga sammankomster utan biträde av präst

»Utvandrarna begifva sig bort i stora skaror för att
söka, hvad de här ej finna: ett fädernesland, der lagen
är lika för alla, der man ej undanhåller arbetets
idoge söner politiska rättigheter, der man kan
fritt tänka och handla, der man är sin egen
herre och ingens slaf», skriver »Fäderneslandet»
1888 till denna bild av Fritz Blom. — Både samtiden
och eftervärlden har säkert varit benägen att se alltför
djupsinnigt pä frågan om emigrationens orsaker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free