Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varje man skulle skaffa en bräda eller bidraga med 50 cents — på detta
sätt fick Vasa den önskade kyrkan. Den förste pastorn blev Eric Norelius.
Av övriga pionjärpräster skola här endast nämnas Lars Paul Esbjörn,
Tuve Nilsson Hasselquist och Erland Carlsson, som alla ha utfört en
storartad gärning bland våra tidigaste utvandrare och kraftigt bidragit vid
bildandet och utvecklandet av vår svenska dotterkyrka i Amerika,
Augusta-nasynoden, vars öden emellertid närmare behandlas på annat ställe i detta
band (sid. 83 ff.).
En andlig sammanhållande makt svenskarna emellan har också den
svensk-amerikanska pressen utgjort, samtidigt som den bidragit till att
svenskt språk bevarats hos stora skaror av våra landsmän i Amerika. Den
första tidningen på svenskt språk var den lilla tidningen »Skandinaven»,
Som utkom i New York 1851—52, och den andra var »Hemlandet, Det gamla
och det nya», som av Hasselquist grundades i Galesburg 1855 och som efter
att under många år ha letts av Svenskamerikas främste tidningsman, J. A.
Enander, vid dennes död 1914 uppgick i »Svensk-amerikanaren», i Chicago,
vilken nu är den mest spridda svensk-amerikanska tidningen. Blapd övriga
större svenska tidningar kunna nämnas »Svenska tribunen Nyheter»,
grundad 1876, och »Svensk amerikanska posten» (1885). De flesta religiösa
samfund ha också egna pressorgan. Störst spridning av dessa har
»Augusta-na» (1874), organ för Augustanasynoden, och de svenska metodisternas
organ »Sändebudet», grundat 1862, är den äldsta svenska, nu utkommande
tidningen i Amerika. För närvarande uppgår antalet svenska tidningar i
Förenta Staterna till omkring 20.
Den svenska emigrationen till U. S. A. var ett av uttrycken för de lägre
folkskiktens strävan att religiöst, ekonomiskt och socialt höja sig och bör
därför ses i samband med de övriga folkrörelserna, väckelsen,
nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen. På vårt folks struktur och åskådning har
emigrationen starkt återverkat, och i Amerika ha våra landsmän, såsom vi sett,
på många områden gjort en bestående insats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
