Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Söta madame! går det inte an att vi lägga bort
titlar-ne?> — en Stockholmsbild frdn dr 1841 (litografi av F.
von Dardel i * Minnen frdn Stockholm, ritade af C—dt
& D—h 1841). Supseden var nästan lika spridd bland
kvinnor som bland män, och det är med djup ironi,
konstnären här skildrar »nationalnektarns’> förädlande
inflytande pä de för sin rdhet och sina grovkornigheter
kända roddarmadamerna.
dittills i Sverige endast
stiftat bekantskap med de
jästa alkoholdryckerna, öl
och vin, ännu icke med
de brända och
destillerade drycker, som längre
fram under långa tider
skulle bli »vårt
fäderneslands olycka mer än krig
och pest» (Olof von
Dalin år 1749). Brännvin
torde ha införts till
Sverige i varje fall under för-
ra hälften av 1400-talet,
genom tyska köpmän. Det tidigaste belägget hittills härstammar dock från
år 1469, då en mindre kvantitet infördes till Stockholm för att av
»pulwer-machare» användas vid kruttillverkningen. Till en början begagnades
brännvinet uteslutande för tekniskt och medicinskt ändamål. Men redan
vände sig i sina
predikningar mot
rusdrycks-bruket.
Och dock hade man
före 1500-talets ingång började det brukas och, såsom åtskilliga notiser ut
visa, missbrukas som dryck. Emellertid var brännvinet vid denna tid ännu
en mycket dyrbar dryck, tillverkat som det var av vin såsom
utgångsmaterial (brännvin = bränt vin, destillerat vin). Billigare och lättillgängligare
blev det först, sedan man under 1500- och 1600-talens fälttåg i Byssland
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Till denna Stockholmsbild — jämför bd 8, sid 64
— lämnar konstnären själv följande kommentar: »Till framdt 1870-talet, dd jernkärl
kommo i bruk, forslades frdn brännerierna i Blekinge och Skdne brännvinet hitupp,
tappat pd ekefat. Vid ankomsten hit fördes dessa frdn Skeppsbron till källare eller magasin
vid österldnggalan och der utmynnande gränder, tömdes d stora liggare och fördes äter
ned hit för att dnyo nedfraktas och fyllas. I träet fanns nu alltid insuget något brännvin.
’Busarna’ hade hittat pd att hålla något litet vatten i ett tomfat och rulla detta ett par
varv, dervid vattnet drog till sig en del av den goda drycken, som de därpå tömde d öfra
botten av ett tomt fat, ställt litet lutande. I det sdlunda samlade brännvinet doppades nu
’snutar’ eller annat lämpligt bröd till fullt kalas för vederbörande.» — Tuschlavering av
C. J. A. Skogman. Stockholms stadsmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
