Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kanalångare utanför Trollhättans stussar i Göta kanal. — Litografi av okänd konstnär.
1830-talet.
KANALER OCH INRE VATTENVÄGAR.
Under senare delen av 1700-talet framträdde den s. k. industrialismen,
med början i England. De nya industrierna krävde framför allt billiga
transporter för råvaror och färdiga alster. Sjötrafiken var vid denna tid
det billigaste samfärdsmedlet, och för att möjliggöra denna byggdes
kanalleder runtomkring i Europa, särskilt i Frankrike och England.
Vårt första och viktigaste kanalföretag, Trollhätte kanal, vattenvägen
mellan Vänersborg och Göteborg längs Göta älv, hade år 1800 invigts.
Kanalens fortsättning, Vänern—Östersjön, diskuterades livligt under 1700-talet,
och åtskilliga undersökningar gjordes, och förslag till lämpliga sträckningar
framkommo. Men först genom ingripande av sjöofficeren Baltzar Bogislaus
von Plåten framlades en godtagbar plan. Efter avsked ur krigstjänsten år
1800 vid 34 års ålder ägnade von Plåten resten av sitt liv till förverkligande
av Göta kanal, som han själv kallade den. 1806 framlade han sitt projekt
i en »Afhandling om canalen genom Sverige med särskilt afseende å
We-nerns sammanbindande med Östersjön». Han hade under vidsträckta resor
i Frankrike och England studerat deras kanalväsende samt som ledamot
i direktionen för kanalbyggnaden i Trollhättan deltagit i dess utbyggnad.
1808 fick von Plåten förordnande att verkställa fullständig undersökning
med hjälp av beordrade officerare och manskap. Som sakkunnig medhjäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
