Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skurubron för landsvägen Stockholm—Vårmdön har ett mittvalv pä 72 m. bredd och en
höjd över vattenytan av 32 m. Den är — åren 19H—15 — uppförd i armerad betong
med makadambana.
för all framtid. Bågbroar fingo samma fackverk och försträvningar som
järnbroar. Broarna erhöllo härigenom ett för nutidsögon klumpigt utseende.
Betongens skrovliga yta och råa färgton göra sitt till, att dessa gamla
betongbroar se mindre tilltalande ut. Där brobeläggningen utgöres av grusbana,
bidra de kraftiga betongkanterna att öka klumpigheten i utseendet.
På senare tider ha den armerade betongens möjligheter i högre grad än
tidigare tillvaratagits. Genom samtidig användning av fria järndelar i stag
och balkar ha nya broformer tillkommit, vilka bättre motsvara estetiska
krav. »Numera bör ställas den fordran på broar, att de ej blott skola vara
uttryck för begreppet brobyggnad utan även brobyggnadskonst», är ett
uttalande, som fällts av framlidne professorn i brobyggnad Otto Linton.
Arkitekter medverka också nu vid utformningen av stora och viktiga
broförslag.
Den skrovliga ytan hos betongen har genom användning av hyvlade
formbräder samt s. k. vibrerad betongmassa blivit betydligt slätare, och den
fula, gråa färgtonen, som med åren blir ännu tråkigare, börjar man försöka
komma ifrån. Vid S:t Eriksbron i Stockholm har till fästen och mellanstöd
använts s. k. pansarcement av ljus lera från Ivö, som gjort betongen ljust
beigefärgad. Likaså har man i samma stad vid den stora Tranebergsbron
sökt giva betongytorna en livligare färgton genom att i ljus cement inblanda
1 % gulockra. Att måla på betong har däremot hittills ej utfallit lyckligt,
då färgen visat sig föga hållbar.
Järnet ingår på senaste tid åter som huvudmaterial vid åtskilliga broar.
Härtill har den elektriska svetsningen särskilt bidragit, och genom denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
