Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande bron över Ångermanälven vid Sandö för rikshuvudvägen
Stockholm-Haparanda. Bron får ett storspann om 264 m. teoretisk spännvidd, 40 m.
fri höjd under hjässan. Den utföres som betongbro med asfaltbana och
har beräknats kosta 3,6 millioner kronor. Entreprenör är A.-B. Skånska
Cementgjuteriet.
Broteknikens storartade utveckling i landet under senare år är i
huvudsak ett verk av de enskilda entreprenadfirmor, vilka byggt flertalet broar,
och som ständigt arbeta på förbättrade konstruktioner i såväl tekniskt som
estetiskt hänseende.
JÄRNVÄGAR.
Redan på 1500-talet användes i tyska gruvor träbanor med spår, varå
kärror drogos, lastade med kol eller malm. De engelska kolgruveägarna
togo efter, och spårbanor blevo där vanliga såväl i gruvorna som vid
transporter till lastplatser vid vattendragen. Mot slutet av 1700-talet
till-kommo spår eller räler av gjutjärn samt 1820 i England de första valsade
järnrälerna. Med denna uppfinning möjliggjordes spårvägarnas vidare
utveckling för såväl last- som persontrafik.
Det visade sig snart, att järnvägarna hade stora transportmöjligheter och
oftast voro mera lönande än kanalerna. En livlig järnvägsbyggnad vidtog i
England, Amerika m. fl. länder.
I Sverige ha järnbanor för malmtrafik anlagts redan 1818 vid Långbans
gruvor i Dalsland, och den tidigaste terrasserade järnvägen byggdes 1849
mellan sjön Fryken och Klarälven, likaledes för malmtransporter. Här togs
det första spadtaget av arbetschefen Cl. Adelsköld den 5 maj 1849, och en
minnessten har upprests på denna
plats. Att börja med användes oxar
som drivkraft vid banan. Ner mot
Klarälven rullade vagnarna själva,
och därvid uppkom ett slamrande
ljud, som gav anledning till de
kända namnen »rallvagnar» och
»rallare».
Flera enskilda järnvägar för
gods- och persontrafik tillkommo
med statsbidrag under de närmaste
åren, såsom Nora—Ervalla samt
De törsta spadtagen på Gävle—Dala järnväg
i maj 1855. — Samtida träsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
