Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna samtida bild av en interiör frän en svensk tredjeklass järnvägsvagn pä 1870-talet
torde vara ganska unik. Någon komfort är det ännu inte tal om — bänkarna åro
ostoppade, bagaget placerar man under bänken eller pä den, uppvärmningsanordningar saknas,
och — något förbud att i kupén förtära medhavda rusdrycker var ännu inte ens påtänkt.
Litografi av okänd konstnär i »Drgckenskaps- och nykterhetskalender» 1877.
om sina spårsystem, till exempel Uddevallabanan, Borås—Herrljunga
järnväg m. fl.
Ett led i järnvägsbyggandets utveckling är omläggningen för elektrisk
drift, som under senare åren pågått i hastig takt å linjer med stor trafik,
såväl statliga som enskilda. Den s. k. riksgränsbanan Luleå—Riksgränsen
blev elektrifierad redan 1923, och numera äro i huvudsak såväl de gamla
stambanelinjerna som åtskilliga större enskilda järnvägar öppnade för
elektrisk drift.
I den mån trafiken ökat och anspråken på större tåghastigheter stigit,
har särskilt i samband med elektrifieringen järnvägarnas överbyggnad av
spår och broar måst förstärkas och ombyggas, ett vidlyftigt och dyrbart
arbete, som alltjämt pågår.
Därjämte har det visat sig nödvändigt att inrätta dubbelspår på särskilt
starkt trafikerade bansträckor, bandelar mellan och intill större städer
m. m., och det dröjer nog ej länge, innan södra och mellersta Sveriges
huvudlinjer måste inrättas helt dubbelspåriga.
Sv. folket genom tiderna X. — 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
