Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den oro och osäkerhet, som den ekonomiska och sociala förändringen födde,
kom särskilt till uttryck i tidens lyrik. Den främste tolken för dessa
stämningar var Carl Snoilsky. vilken framträtt som skald långt före denna tid,
men som under åttiotalet på skilda punkter orienterade sig mot de unga
litteratörerna. De sociala motiven få under detta decennium stor plats i
hans diktning. Han tolkar sin sympati med de i samhället tillbakasatta,
den tjänande brodern, och han manar varnande sina klassbröder att i
arbetaren se sin like, en nästa:
»Lär se i den tjänande anden
personen — en like och vän,
tryck själva den valkiga handen,
ej blott en penning i den!
Hjälp honom att fritt sig förvandla
I sista raden kommer klart till uttryck oron inför arbetarklassens vaknande
självmedvetande och begynnande organisationssträvanden. Skalden
ängslades inför den sorglöshet och tanklöshet, som hans klasslikar visade inför
den sociala omvandlingen. Det är sig själv han beskriver, när han i
»Poesiens vandring» mot den självupptagna överklassen, som finner allt väl
beställt, sätter den orolige iakttagaren:
Men drömlös lyssnare i midnattsstunden
ett ljud förnam, som han med bävan tytt:
det lät som spadtag. Tiden gnagde grunden
på åldrad värld, från vilken sången flytt.»
Snoilsky var inte ensam om att med oro vänta en våldsam välvning,
buren av underklassen. När Bååth en vårsöndag 1881 hade varit med om
ett socialistmöte i Köpenhamn, låter han den dikt, vari han beskriver denna
upplevelse, sluta med dessa frågor:
»Men ute från vårgrön plan, där leken går,
de sorglösa piltarnas jubel hit än når.
Hörs framtidens röst däruti? Skall det växa en gång
att bli över sällare tider en segersång?
Eller skall det av smärta och hat förvandlas uti
ett mullrande, stigande hot, ett rasande skri,
som ut sig ur gränderna skär och ropar till strid,
så borgarehus och palats de falla därvid.»
till en som kan tänka och handla,
se in i hans anlete klart!
Lär känna arbetarn, din broder —
men minns: vad du gör, gör snart!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
