- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
295

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och när Ola Hansson en sommarnatt vandrar på stadens tomma gator,
urskiljer han samma hot:

»I slumrande gränder det flåsar
så underligt hest och kvävt,
som hade en barm sig inunder
olidliga tyngder hävt.

I kvalmiga rötmånadsnatten
det jämrar och gråter och gnyr.

Jag hör i mullrande mummel
en revolutionsouvertvr.»

Det var en ny människotyp, som vanligen var huvudperson i tidens
prosaberättelse, en ung man eller en ung kvinna, som råkar i konflikt
med sin över- eller medelklassomgivning, som vänder sig i opposition mot
erkända, traditionella värden och uppfattningar i fråga om ekonomi,
samhälle, politik, religion, moral och konst. Dessa unga kände sig som
reformatorer, som fått i uppgift att förbereda och leda omvandlingen av
samhällets och de enskildas liv. Denna inställning har fått ett
karakteristiskt uttryck i den unge Brantings anmälan av Strindbergs
»Sömn-gångarnätter på vakna dagar»: »Vi hava ett jättearbete att utföra:
nedbrytandet av det som ruttnande och multnat, stänger vägen för folket till
sanning och frihet. För släkten, som komma efter oss, hava vi att bryta
väg genom fördomarna, genom samfundslögnernas hinder. Och ingenting
är så heligt, att det icke får underkasta sig kritikens skarpa belysning.»
1 skönlitteraturen förkroppsligades denna människotyp bäst av
huvudpersonen i Strindbergs första roman. Arvid Falk. Det var vanligt, att dessa
diktens unga idealister i likhet med Falk fingo slå av på sina krav, böja
sig för den »akkordens aand», som omtalas i Ibsens skådespel »Brand»,
kallat åttiotalets bibel. De föllo offer för traditionen och klassegoismen.

MILJÖSKILDRINGEN.

Det var inte bara en ny inställning, en ny belysning och en ny
människotyp, som den unga prosalitteraturen förde fram, utan den visade en
helt annan uppmärksamhet för själva omgivningen och dess samband med
och inflytande på människorna, än man tidigare gjort. Man studerade och
återgav noggrant social och geografisk miljö. Inte minst betydelsefullt
var det senare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free