- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
308

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ledde det rastlösa övertagandet av högre-ståndskrav på bostaden i många
fall till svåra missgrepp inom den borgerliga stadsarkitekturen, speciellt
då man av elt vanligt hyreshus krävde en prägel av aristokratpalats, eller
då man inomhus i varje våning ordnade en svit av representationsrum, som
ingalunda alltid motsvarade de verkliga behoven; åtskilliga opraktiska och
slentrianmässiga planlösningar sågo dagen, innan arkitekterna lärde sig den
enkla sanningen, att ett borgarhus ej får vara ett slott i miniatyr, eller att
en landskyrka icke bör se ut som en katedral i lilleputtformat.

Lantlivets behag och kontakten med naturen hörde också till det, som
under 1800-talet skrevs upp på stadsbons önskelista. Och han nöjde sig
ej i längden med ett blekt rousseauanskt svärmeri i små portioner eller
med dagsutflykter i stadens omgivningar. Det blev i stället en klyvd
tillvaro, under vintern förlagd till stadsbostaden, under den varmare årstiden
till sommarnöjet. Även lustslottsidén togs sålunda om hand och
modifierades av 1800-talets välsituerade stadsinnevånare. Åtminstone någon liten del
av året skulle han ha rätt att få koppla av och finna vederkvickelse i
naturen. Sommarnöjesarkitekturen spelar en icke oväsentlig roll i
utvecklingen, och begreppet villasamhälle får en oerhörd räckvidd. Själva
gränsområdet mellan stad och landsbygd ökade därmed i vikt och betydelse.
Det italienska ordet »villa» finnes upptaget i svenska ordböcker efter 1853.
Och under 1840-talet fick ordet »sommarnöje» den konkreta betydelsen av
rekreationsbostad på landet. Fredrik Bloms s. k. »flyttbara hus» var i detta
sammanhang av betydelse.

Kurorts- och brunnsarkitekturen får också sin speciella 1800-talsfärg,
delvis påverkad av eller i sin tur påverkande de olika villastilarna. En av
de äldre villorna i Ronneby brunnspark har samma karaktär som en »villa
i engelsk stil», 1850, ritad av G. T. Chiewitz och reproducerad i »Tidskrift för
praktisk byggnadskonst». Schweiziska, tyska och engelska mönster
spelade en viktig roll för utformningen av den svenska trävillan. Fredrik
Wilhelm Scholander, som 1846 blev arkitekt vid Drottningholm, uppförde här

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ludvig Nordström, »Stor-Norrlands» skildrare, borde
kunna glädja sig åt en komposition som den bredvidstående. Där antydas sd mänga
perspektiv och sd mänga önskedrömmar. Åven bostadsfrågan tas upp till behandling, en
arkitekt sitter med en ritning och ett modellhus, som synes vara en variant av hus i
»schweizerstih eller snarare kopierat efter någon ritning i »Tidskrift för praktisk
byggnadskonst’’. — Diplom vid en industri- och lantbruksutställning i Sundsvall 1882.
Färglitografi. Kungliga biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free