Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vanligen i klassicerande stil arbetande
Fredrik Blom byggde vissa hus för
mili-täriska ändamål i en — som det avsågs —
bister och sträng stil. Bl. a. den s. k.
»Kano-nierkasernem på Skeppsholmen
(ursprungligen en byggnad med anor från Vasatiden,
som ombyggdes av Blom 18A6) vittnade om
dessa tendenser. I själva verket nåddes
snarare en sirlig, gammalromantisk stil, en tunn
pastisch på den hägrande verkliga stilen.
lienska resa (1784) med allt vad
därav följde låg inte så långt tillbaka
i tiden, och en hel rad av den
gustavianska glansepokens arkitekter
fingo leva några år in på 1800-talet,
t. ex. Eric Palmstedt (d. 1803, Jean
Louis Desprez (d. 1804), Olof Tempelman (d. 1816) och Carl Piper (d. 1824).
Icke minst som fostrare av nästa generation spelade de en stor roll, speciellt
Eric Palmstedt, vars omfattande verksamhet bl. a. som stadsarkitekt i
Stockholm blivit högt skattad (se bd 7, sid. 294). Hos honom fortlevde vid sidan om
den rena nyantiken något av den stora Tessinska andan, vilken f. ö. fick
förnyad aktualitet, då den romerska renässansen gled inom synfältet för de
stilsökande arkitekterna. Man hade m. a. o. inom landet stora arkitekturmönster.
Som redan framhävts var 1800-talsarkitekturen i stort mera
nyttobeto-nad än det föregående seklets byggnadskonst. Därav följde stundom en
mål för närmare analys på följande
blad —1 ta därvid icke oväsentlig
del i utvecklingsprocessen.
NYANTIKA STILIDEAL.
Vid 1800-talets ingång råder
nära nog enväldigt i svensk arkitektur
den klassicistiska tendensen. Det är
det lugna, jämna ljusflödet, innan
detta brytes som genom ett prisma
i olikfärgade historiska »spektra»,
av vilka det nygotiska först gör sig
gällande.
Det är också rätt naturligt, att
klassicismen alltjämt hade ett så
starkt ankarfäste. Gustav III :s ita-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Den eleganta, med dekorationer i etsad metall
utförda dryckeskannan i bredvidstående bild är liksom samtida byggnader i »fornnordisk»
stil utslag av en äktromantisk men i sina uttryck något saftlös stilsträvan. — Bitning till
dryckeskanna i »drakstih av C. Hj. Norrström, utförd i Paris 1878. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
