Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ Drottningholms teatermuseum Jörvaras ovanstående förslag till karuselldekoration, enligt
anteckning »av Gustaf III:s egen hand*. Ett dylikt gotiskt slott med ruinromantiskt trasig
silhuett mot himlen förekommer också i en målning av P. Hilleström, vilken i en bildserie
(jfr bd 7, sid. 239 ff.) förevigat några av de fantasifulla festerna i Drottningholmsparken.
Eldsprutande drakar hålla vakt nedanför det torn, där prinsessan tänkes sitta fången.
utpräglad saklighet, som i förening med monumentalitetssträvan byggde
upp en nyantik stil av prononcerad ärlighet och sympatisk knapphet i
uttrycket. En av nyantikens arkitekter har antytt detta i några ord om de
»stora massor och de magistrallinier som gifva, äfven en medelmåttig
byg-nad, en viss stämpel af storhet, hvilken stundom saknas i dem, som äro
det verkligen». Idealet för C. F. Sundvall var just »en ädel och enkel styl»,
och den kommer också väl fram i hans magnifikt belägna, i romersk
palatsstil byggda universitetsbibliotek i Uppsala (»Carolina Rediviva», färdigt
1841, bild se bd 8, sid. 129 och en interiör bd 9, sid. 73), även om
byggnaden slutfördes efter något ändrade linjer. Liknande enkel storhet präglar
Fredrik Bloms redan berörda kasernbygge 1810. Välberäknade
proportioner och goda måttförhållanden i fönster, portaler, lister m. m. utmärka
många av våra låga, långsträckta residens och ämbetsverk i nyantik stil,
t. ex. Blom Carlssons residens i Växjö och Vänersborg,
Vänersborgs-hyggnaden försynt anslutande sig till en Hårlemansk föregångare som
för övrigt även fanns i Växjö före den stora branden. Asketisk enkelhet
av nära nog funktionalistisk renhet kommer till synes i J. W. Gerss’
ritning till rådhus i Vimmerby 1823. Dylika 1800-tals byggnader ge
något av det mest renodlade i den nyantika traditionen utplanterad i den
svenska landsorten. Även den stora, ljusa långhuskyrkan under 1800-talets
förra hälft, den s. k. »ladukyrkans» typ, anbefalld icke minst i Esaias
Tegnérs stift, kunde få en klassisk renhet i stilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
