Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen mindre än den tyske romantikern Caspar Scheuren, en inspirerad skildrare av
borgar vid Ithen o. dyl. och som målare och tecknare en med vår egen Scholander besläktad
ande, har dekorerat ovan avbildade, kolorerade försättsplanich med renar, isbjörnar,
lappmotiv och runslingsornamentik. Bladet är tillägnat Oskar I, och visar (nederst)
»Oscars-hald», uppfört för Oskar 1 som lustslott vid Oslofjorden av den danske arkitekten Johan
Henrik Nebelong, 1847—52. — Nationalmuseum.
»Wäckt af de unga Göthernas sång från uråldriga hwilan
Odins skugga Dig helsar, Oscar! Göthernas älskling!»
Så djupt rotad i starka ungdomsminnen (från 1819) var Oskar I:s
svaghet för gotiken. »Oskar I:s gotiken» slog ut i full låga under 1830- och
40-talen men ebbade snabbt ut under 1850-talet. Icke alla utslag av densamma
ha rönt eftervärldens gillande. De här avbildade monumenten vittna dock
om den envisa konsekvens, som lades i dagen, till och med då man 1829
skapade ett »flygelfortepiano i götisk stil».
Gotikens byggnadsstil togs upp sporadiskt även under 1800-talets senare
del, t. ex. i villa Tuna vid Lund från år 1865. Beträffande den kyrkliga
arkitekturen och kyrkorestaureringen har en torrt receptmässig »gotik»
spelat en stor roll. Scholanders lärjunge, den mångsidige Helgo Zettervall,
utvecklade därvid i Sverige fransmannen Viollet-le-Ducs restaureringsprin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
