- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
327

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1890-talet blev ju både inom konstens och litteraturens områden i mångt och mycket en
fantasiens förlovade epok. Något av romantisk »historisk berättelse», även av österländsk
saga, vidlåder Stockholmsutställningens arkitektur 1897. Vid sidan om en jåtteljusstake
(reklam för Liljeholmsfabrikens ljus) hade Fr. Lilljekvist byggt en lilleputtstad med gamla
Stockholms slott *Tre kronor» som poäng. F. Boberg svarade bl. a. för den ovan synliga
industrihallen med polkagrisliknande minareter som prydnad. Till höger finna vi det
först 1904 färdiga Nordiska museets byggnad av I. G. Clason, ett av den
»national-romantiska» arkitekturens främsta monument i vårt land.

grundsyn. De besjälades dessutom av en äkta känsla för materialet och
för en bärig konstruktion. Hit hade man alltså nått: nu ville man kasta
bort all grannlåt i gips och cement, men den romantiska respekten för
gången tid, för äldre byggnadskonst förknippad med stora historiska
minnen och för »det svenska» fortlevde i nya former, en ny variant av
göticismen.

Även inom kyrkoarkitekturen skedde en förnyelse i motsvarande anda.
Den tidigare skolmässiga tillämpningen av lärdomar i stilhistoriska
handböcker i »gotik» etc. ersattes med den konstnärliga inlevelsen i uppgiften
med allt vad den inspirerade till i fråga om materialbehandling och
rums-gestaltande. Lars Israel Wahlmans Engelbrektskyrkan (1906—14) och Ivar
Tengboms Högalidskyrkan (1923), båda i Stockholm, kunna nämnas som
typiska exempel.

Ferdinand Bobergs insats i utvecklingen följer delvis en annan kurva
än den Clasonska. Den utsökta materialkänslan och helhetsuppfattningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free