Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms stadsbibliotek. Arkitekt E. G. Asplund, senare framför allt känd som ledande
arkitekt vid Stockholmsutställningen 1930, den svenska funktionalismens genombrott,
uppförde 192i—28 denna på en gång representativa och konstruktivt fantasifulla byggnad. En
gigantisk cylinder i mitten samt flygelbyggnader utgöra byggnadskroppen. Både
egyptiska och klassiskt-grekiska drag tillåtas göra sig gällande. Ännu var tiden icke mogen
för den rena sakligheten.
Ragnar Östbergs Stadshuset (invigt 1923) innebär med sin festliga
tegelarkitektur (ursprungligen planerad i granit), sina fantasifulla interiörer och
sina på olika svenska och utländska motiv utformade effekter en syntes
av de skilda tendenser, som berörts i det föregående. Vi möta den
dekorativa fyndigheten och exotismen hos en kringsynt romantiker, värmen hos
en patriot, glöden och den konstnärliga lidelsen hos en ständigt prövande
och gestaltande artist och till slut även rationalismen och klarheten hos
en ärlig hantverkare och byggmästare. Östberg har med egna ord i sina
»En arkitekts anteckningar» karakteriserat sina avsikter: »I Stockholms
Stadshus, stadens representativa byggnad vid Riddarfjärden, framträder
en rikare, med hänsyn till stadens historiska utbildning mer omväxlande
formering, där både planutbildning och växt, liksom de olika massornas
artikulering utbildats med hänsyn till Stockholms karaktär av sjöstad,
platsens betingelser och byggnadens så väl historiska som moderna uppgift».
Det historiska, det förgångna i stil och upplevelse knyter an till ett levande,
aktuellt nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
