Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nedgången i den svenska flottan markerades under Karl Johans
regeringstid bl. a. av försäljning av flottans fartyg till främmande makter. Den
mest ökända av dessa skeppshandelsaffärer — som i grunden djupt grämde
flottans män — var den, för vilken Carl August Gyllengranat fick bära
hundhuvudet (1825—35). Gyllengranat var i grunden en hedersman av stora
förtjänster. Han blev både statsråd och befälhavande amiral i Karlskrona
samt är särskilt känd för sina arbeten i sjökrigshistoria.
Johan Fredrik Ehrenstam har i hög grad befordrat utvecklingen av vårt
sjöartilleri. Sedan premiärlöjtnanten Ruuth 1828 från England hade
hemfört ritningar till en ny kanonlavett, Marshalls lavett, förbättrade Ehrenstam
konstruktionen, som därmed ersatte af Chapmans. Skicklig i mekanik var
han en tid chef för flottans konstruktionsstat och utgav flera läroböcker.
År 1848 utnämndes han till statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet
(efter Gyllengranat). Redlig, med stor arbetsförmåga och vida kunskaper gav
han stort hopp om att kunna ordna vårt sjöförsvar på bästa sätt men avled
redan efter ett år. När Kungl. Örlogsmannasällskapet höll sin sekularfest 1872,
upplästes en tillfällighetsdikt, vari hyllades hädangångna framstående
officerare, bland dem också Ehrenstam. Om moder Svea heter det där:
»Hon ser de glesnat hennes kämpars leder,
till nya värv hon kallar andra fram.
1 Aschlings, Tornquists, Chapmans fotspår träder
den arbetssamme, milde Ehrenstam.
Stig fram, I ädlingar, med snö i håren
med blick så varm i Nordens köld–––––»
Bland de flottans män, som gjorde svenska flaggan aktad i utländska
hamnar, är minnet av Kreiiger och Virgin ännu levande.
Johan Henrik Kreiiger hade med heder deltagit i krigen 1808 och 1813
och blev sedan använd på viktiga poster inom marinen. Hans mest bekanta
bedrift blev den lyckade överenskommelsen med sultanen av Marocko 1822,
varigenom svenska och norska fartyg fingo en särskilt gynnad ställning i
Medelhavet. Kreiigers oegennytta blev här också allmänt beundrad: de
»presentpengar», som han mottog av sultanen, 20,000 piaster, överlämnade
han till Konvojkassan. Hans namn är också knutet till uppfinningen av en
vindmätare. Som författare framträdde han bl. a. med »Sveriges
förhållande till barbareskstaterna i Afrika» (1856).
På Kristian Adolf Virgins lott kom att 1851—53 föra det första svenska
örlogsfartyg, som seglat runt jorden, fregatten »Eugenie» (se vinjetten sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
