Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f>A J-v*
■ M ’"’ * * c-.-*- • — • J JfiJ’• <’•••},$* t«
s *C,1‘ifr .. t ,rr.~~s-i*‘
r./. ’i.- ?^AO
En regelbunden postförbindelse med ångbåt mellan
Sverige och kontinenten kom till stånd 1822; inom landet
hade ångbåtarna vid 1860-talets början ganska allmänt
övertagit postbefordran. ■— Här är det emellertid ett
segelfartyg med post ombord, som strandat vid
Lickars-hamn ä Gotland 1857. Teckning av P. A. Säve.
äntra i master och på rår,
reva, bärga och beslå
segel m. m., allt medan
fartyget gungade på ett sätt,
som skrämde honom ännu
då han länge varit i tjänst
och gjorde honom sjösjuk.
Om han icke direkt var
föraktad av »riktiga»
sjömän, så var han i deras
ögon en särdeles
skrattretande figur, som t. o. m.
en osnuten karlskriven
skeppsgosse kunde, när
befälet icke såg det, föra
nojs med, trampa på tårna
eller knäppa på näsan,
utan att båtsmannen gjorde annat än att med försagd min söka draga sig
undan och göra sig kvitt sin lille plågoande.
Sådant kunde gå för sig, emedan båtsman var nedtryckt och kuvad till
sinnet i medvetandet om sin okunnighet, genom en känsla av
underlägsenhet och genom oviljan för hela sjölivet, som för honom var och förblev en
naturvidrighet med hänsyn till hans torpareliv. Så hette det om
rotebåts-mannen på 1860—70-talen och än vidare: är det fråga om att äntra till
väders, så springa jungmännen och matroserna i kapp, viga och lätta. Om de
väl ibland visa sig bekväma, livas de dock alltemellanåt antingen av sig
själva eller av några stränga eller uppmuntrande ord av befälet. De kunna
emellertid springa, när det gäller. Båtsmännen däremot kunna i regeln icke
springa i riggen, utan kliva långsamt steg för steg, och deras förnämsta
tanke är bara att hålla sig fast. Icke en på 50 visar tecken på vighet. Vid
arbeten till väders, där vighet, raskhet och glömska för egen säkerhet
erfordras, där måste matrosen, icke båtsmannen användas.
Är det åter fråga om något sådant som t. ex. att bada, så hoppa
skeppsgossar och matroser direkt från reling eller röst, simma kring fartyget i alla
riktningar, dyka, leka, stoja och föra väsen. Det är för dem en livgivande,
angenäm, efterlängtad njutning. Båtsmannen däremot skulle helst se, att
han slapp hela detta nöje, som för honom — likt allt annat ombord — är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
