Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs hamn företer t under seglationstiden en mycket livlig anblick», påstår
»Hemvännen», ur vars årgång 1879 bilden är tagen. Utvecklingen gick också snabbi — antalet
in- och utgående fartyg (omkring 2,000) per år hade fördubblats sedan 1860. De
regelmässiga förbindelserna hade 1879 utvecklats därhän, att man nu hade dagliga turer till
Köpenhamn, Lubeck och Hamburg, och per vecka minst en på Hull och tre på London.
Träsnitt efter teckning av K. Haglund.
kallades av en gycklare under Ostindiska kompaniets klang- och jubeldagar.
Här är det möjligt att namngiva blott några få av de män, som utan att
förlora modet inför allsköns motigheter okuvligt arbetade på att gjuta nytt
liv i en försumpad sjöfart. På västkusten möta oss namnen Dickson, Wijk,
Carnegie och Engelcke, på ostkusten Rydberg, Schmidt och Tottie &
Arfved-son samt icke minst Eckhoff & C:o och Elfstrand, dessa båda i Gävle. Det
finnes dock en man, som synes värd framför alla andra en särskild plats i
vår sjöfartshistoria — Carl Fredrik Liljevalch.
ÄNTLIGEN OCEANFART.
Skåning (Lundaho) till börden flyttade Liljevalch till Stockholm; här
drogs hans intresse snart till det försummade Norrland, där han lät anlägga,
utom sågverk och fabriker för träförädling, ett stort skeppsvarv i Luleå och
några mindre t. ex. i Piteå. För att få bättre användning för sina byggda
fartyg och avsättning för fabriksprodukterna slog han sig slutligen på
skeppsrederi och export och blev däri samma föregångsman som alltid.
Trots att gamla vanor den tiden stodo högt och nya påhitt lågt i kurs,
djärv-des han att sända ett fartyg till det för svenskar så främmande och tillika
(genom avståndet) så skrämmande Australien. Därtill utsåg han den i Piteå
byggda lilla skonerten om 150 ton, kallad »Mary Ann».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
