- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
361

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den eländiga maskinen. Uppriven ropade slutligen skepparen till sina
för-däckspassagerare: »Ä’ dä’ nå’n, som kan lura igång maskin så får han ett
halvstop brännvin!» Vi få hoppas, att det hjälpte.

Ursprungligen framdrevos som bekant ångbåtarna med skovelhjul,
vilket var högst oekonomiskt, förutom att farten aldrig kunde uppdrivas. Med
framkomsten av propellern (1836) började en ny era i ångbåtsfartens
historia. Den första svenska ångare i trafik med propeller var »Linköping»,
byggd 1846. Det bör tilläggas, att det första av järn byggda ångfartyget
var »Samuel Owen», fullbordat 1840.

SJÖMANNEN OCH HANS LIV.

Sjömannen och hans liv, sådant det visas från en teaterscen, har
naturligtvis knappast något gemensamt med dagens och än mindre »gårdagens»
verklighet. Sant är det väl, att sjömän hava och i alla tider haft sina
speciella nöjen, vänner och bekanta över hela jordklotet; »ena dagen tumla de
om i en våldsam ringdans med vilda zulukaffrer för att snart därefter bryna
näsan med en söderhavsfamilj; en annan gång ser man dem med all
sjö-mansaktig grandezza göra stora chin-chin för kineser och rätt nu bjudas
på en förförisk betelbuss av någon malajisk skönhet». Men han fick också
sina lika trogna fiender både manliga och kvinnliga.

Givetvis har en sjöman sina nöjen, när han äntligen kommer i hamn.
Han luktar träffsäkert upp — även i de mest odrägliga situationer — något
sätt att krama sötma ur den suraste citron. Och spänning älskade han
också. Däri låg lika mycket — och än större stimulans.

Fröjderna voro ju av kort varaktighet. Någon gång kunde dock
äventyren spinnas ut och till och med sluta med ett lyckosamt lugn. En sällsam
berättelse är den om sjömannen Sven Henrik Kullgren, som en gång på
1820-talet kom till Konstantinopel, där han lyckades smyga sig in i Seraljen
och möta en skönhet, som befanns vara sultanens dotter; han blev ju dömd
till döden men räddades genom den skönas tårar, blev muhammedan och
förmäldes med sultandottern samt steg till höga värdigheter.

Vanliga voro ännu i mitten på 1800-talet äventyr bland sjörövare både
i Medelhavet och i fjärran östern. Både upprörande och lustiga historier
berättas. Milda nog kunde t. ex. sjörövarna i Tripolis visa sig, då de
uppbringade svenska fartyg och läto besättningarna föra ett lugnt och makligt
liv på landbacken, till dess att »fred» åstadkoms och sjömännen kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free