- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
362

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skickas hem. — Om de lyckade förhandlingarna med Barbareskstaterna
se ovan.

I de stora hamnarna läto sig sjömännen ofta luras på alla sätt och föllo
lätt offer för allsköns skojare — crimps, seelen-verkooper (själasäljare),
shippingmasters eller allt vad de benämndes — försörjande sig på att stjäla
sjöfolk från den ene skepparen och sälja dem till en annan, som var
segelfärdig men behövde en eller annan man. Om väl dessa bovar i regeln voro
utlänningar, så fanns det helt visst alltför många svenskar bland dem. I
Newyork t. ex. fanns sålunda på 1830-talet en halländing Gustaf Lorentsson,
som under namnet Jackson försörjde sig på sådant sätt, tills vår
generalkonsul lyckades få honom utlämnad och återförd till Sverige. En annan
sådan gynnare på 1840-talet var en förrymd styrman Dalby från Gotland
och på 1860-talet kanske den värste John Brown — hans riktiga namn
kände ingen —, som höll till på West Street i samma stad. Han var öländing
och säges hava under ett enda år förtjänt den nätta summan av 40,000
dollars på sitt snygga hantverk.

Huru sådana affärer i stora drag bedrevos — och emellanåt
misslyckades — giver följande händelse en föreställning om. Mycket talar för att
Brown hade med saken att skaffa. Sommaren 1865 låg fregatten
»Norrköping» till ankars på Upper Bay nära nuvarande Castle Garden. Under
landpermission råkade en klunga båtsmän komma i sällskap med en inställsam
och frikostig herre, som dem ovetande var en s. k. shipping-master, i detta
fall Browns förmodade utskickade. Han drog dem naturligtvis med sig in
på en krog och bjöd dem på sprit, vari han själv eller kanske krogvärden
— en sådan var ofta de där herrarnes allierade — smusslade någon drog,
t. ex. belladonna. Snart nog omtöcknade forslades »gästerna» till en av
vederbörandes många lyor. Emellertid hade en båtsman råkat få en för
liten dosis, vaknade för tidigt och fann sig klädd i endast skjortan liksom
de på golvet liggande i djup sömn försänkta kamraterna. Efter att förgäves
hava sökt få liv i dem tittade han ut genom fönstret och fann, att han var
blott en våning upp ifrån gatan. Vig äntrade han ut och ned på gatan och
stack i väg som en pil, med skjortan fladdrande om sig, nedåt Broadway
följd av morgonpigga Newyorksbors förvånade blickar och leenden.
Kommen till Castle Garden såg han fregatten ute på fjärden, och i den stilla
morgonväkten skränade han »Norrköping» allt vad han orkade. Ombord
hörde en post de ihållande ropen, och länge dröjde det icke, förrän en
bemannad slup lade i land. Slupbesättningen rusade nu Broadway tillbaka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free