Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från husarutbildningen på 1830-talet: »Se hästen midt emellan öronen». Sepialavering av
Hjalmar Mörner 1837. Nationalmuseum.
militären förde. Han måste i levande livet deltaga i kampen för tillvaron.
Så blev vanan vid arbete bibehållen och likaså kontakten med samhället,
intill dess tiden var mogen för en ständigt tjänstgörande och i enlighet
därmed avlönad befälskader.
»STAM OCH BEVÄRING».
Före indelningsverket var värnplikten i utskrivningens form det vanliga
sättet för anskaffning av krigsfolk i vårt land. Strängt taget var det väl
ej heller helt avskaffat genom indelningsverket. Vederlaget för detta var,
att i de i rotar och rusthåll indelade bönderna, men ej andra, skulle för
sig och sitt husfolk befrias från utskrivning. En del av de åtgärder —
uttagning av ståndsdragoner, prästeknektar o. s. v. — som under den stora
ofredens dagar vidtogos för uttagning av manskap utöver det ständiga
knektehållets knappt tillmätta ram, drabbade kategorier, som stodo
utanför indelningsverket. Dessa åtgärder voro extraordinära och såsom sådana
ägnade att blotta vissa svagheter i systemet. Indelningsverk och
knekte-håll voro en realskatt på jorden, men icke av personell natur; de voro en
börda, som icke delades av alla samhällsklasser. Denna systemets sociala
svaghet medförde en ändå större militär brist: systemet var oförmöget att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
