Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Toilette», en scen frdn »lifvet i fält». — Akvarell av Hjalmar Mörner pd 1830-talet.
Nationalmuseum.
uppsätta reserver. Den indelta arméns regementen med deras en gång tor
alla fastställda nummerstyrka kunde inom denna härordnings ram icke
överskridas med en man. Avgångar och förluster skulle visserligen i fred
som krig ersättas av rotarna, så att förbanden städse höllos fulltaliga, och
så skedde utan knot, till och med då hela regementen tvenne gånger gingo
förlorade, såsom skedde vid Poltava och Tönning under det stora nordiska
kriget. Men att vid sidan av de gamla förbanden uppsätta nya, om nöden
så krävde, det medgav ej systemet, utan måste man då gå utöver dess
lagstadgade råmärken, såsom Karl XII nödgades göra, då han uppsatte
fyr-och femmänningsregementena. Folkets försvarskraft kunde med andra ord
i tider av fara ej tillgodogöras riket, så länge icke en lag om allmän
värnplikt möjliggjorde dess uttagande.
Ute i Europa hade den franska revolutionen bragt de gamla
härord-ningssystemen att ramla och pånyttfött värnpliktens idé. Napoleonstidens
stormar hade gått fram även över Sverige, som i finska kriget fått en
alltför påtaglig fingervisning om försvarets otillräcklighet. Så följde år 1812
den första värnpliktslagen. Den kan betecknas som en ansats till en
reservarmé men knappast mer; övningstiden för de värnpliktiga sattes nämligen
så lågt som till tolv dagar. Det lugn, som därefter en tid framåt
kännetecknade Europa, återspeglas troget i det svenska försvarsväsendet. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
