Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kunna möta en
vetenskapsman, då han söker utplåna »de vita
fläckarna» på Afrikas karta.
I detta sammanhang kan
nämnas K. Knutssons och G. Valdaus
försök på 1880-talet att efter
forskningsresor i Kamerun i Västafrika
ställa dessa områden under svensk
överhöghet och sålunda skaffa
Sverige en koloni i Afrika på liknande
sätt som Svensk-afrikanska
kompaniet gjorde på 1640-talet. De båda
svenskarna avslöto fördrag med
flera hövdingar, men i Sverige hyste
man föga intresse för saken, och
planen gick om intet.
Bland märkliga större svenska
upptäcktsresor bör icke förglömmas
fregatten »Eugenies»
världsomseg-ling åren 1851—53. Med detta
fartyg, som förde med sig ej mindre
Carl Johan Andersson, son av den bekante i
Sverige bosatte engelske björnjägaren
Llewe-lyn Lloyd, av svenska allmogen kallad
»Låjd-herrm, hör till våra främsta Af rikaforskare.
Hans skildringar av sina resor i Afrika
åtnjöto både i Sverige och England en
betydande popularitet.
än 345 man, företogos vidsträckta
forskningsfärder, varunder bl. a. trakterna kring Madeira, Rio de Janeiro,
Buenos Aires, Magelhaens sund, Valparaiso, Panama, Honolulu, Sidney,
Hongkong, Batavia och Kapstaden besöktes. Botaniska, zoologiska och
fysiska undersökningar gjordes. Man studerade havens temperatur och
strömmar och mätte vindarnas riktning och styrka.
Den märkligaste av de svenska upptäcktsresor som någonsin gjorts, var
dock fullbordandet av Nordostpassagen med fartyget »Vega».
Tanken att segla norr om Europa och Asien samt att på denna väg nå
Japan och Kina hade varit uppe långt före »Vegas» färd. Redan ett årtusende
dessförinnan — under vikingatiden — seglade sålunda en norrman Othere
norr om Skandinavien och framträngde troligen ända till Dvina. Först
1553 gjordes nästa allvarliga försök och då av engelsmännen H.
Willough-by och R. Chancellor, vilka av engelska regeringen hade fått i uppdrag att
inleda handelsförbindelser och företaga upptäcktsresor i dessa nordliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
