Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dimmor alltmer skymma sikten. Den 14—18 augusti uppehöll man sig
därför vid Taimyrön. Här fann Nordenskiöld kalkkristaller ovanpå snön,
vilka ledde honom till spekulationer om att avlagrade bergarter bildats
genom nedfallande »kosmiskt stoft» och att kanske på detta sätt »vårt
jordklot så småningom tillvuxit från en ringa början till den storlek det för
närvarande äger».
Den 19 augusti nåddes Kap Tscheljuskin, vilket firades med flaggning,
kanonsalut, vin och skålar, ty »för första gången låg ett fartyg förankrat
utanför den gamla världens nordligaste udde». Detta landskap var det
ödsligaste Nordenskiöld sett i höga Norden. Man får en föreställning om
de synvillor, som expeditionsdeltagarna i dessa trakter utsattes för, när
man av resebeskrivningen ser, att ett valrosshuvud på avstånd fick sådana
proportioner, att det svartbruna kullriga huvudet tedde sig som ett berg,
medan tänderna liknade två vita snöfält. Märkligt är också, att just här
utanför Gamla världens nordspets fingo Vegamännen mera levande varelser
i sitt trålnät än under hela färden för övrigt runt Asiens kuster. Nu var
»Vega» ensam, då de övriga fartygen på olika vägar återvänt hem.
över det numera s. k. Nordenskiölds hav ångade sedan »Vega» förbi
de på mammutlämningar rika Nysibiriska öarna, men nu börja också de
modiga polarfararna »ledsna på idel is, grund och dimma och idel dimma,
grund och is». I dessa trakter var även det högre djurlivet ytterst fattigt.
Den 6 september och följande dagar avbröts dock enformigheten, då »Vega»
äntrades av höga, resliga och välväxta infödingar, tschuktscher, vilka av
expeditionsdeltagarna undfägnades med tobak och lerpipor. Vegamännen å
sin sida rönte mycken gästvänskap i tschuktschernas tält, och man kom
väl överens, trots att man ej kunde förstå varandras språk och ej heller
kunde meddela sig på ryska. En gosse befanns dock kunna räkna till tio
på engelska, troligen ett minne från amerikanska valfångare. På grund
FACSIMIL VID DENNA SIDA. »Vega»-expeditionen firades under och efter sin återkomst
på alla upptänkliga sätt (när »Vega» pä kvällen den 2i april 1880 ankrade å Stockholms
ström, var hela kungliga slottet eklärerat och sagolika fyrverkerier sprakade) och
naturligtvis inte minst på övligt svenskt sätt med ätande och drickande — en teckning i
»Kasper» visar sålunda Nordenskiöld avvisande en påträngande skara av festinbjudare
med orden: »Herrarne måste vänta, tills jag hinner skicka efter några af tschuktschernas
storätare, för jag står inte ut längre». En matsedel, den här återgivna — ritad av Carl
Larsson, var arktiskt stiliserad; å en av dess fyra sidor (den å planschens baksida
återgivna) återfanns »A. E. Nordenskiölds autobiografi» som kommentar till de vid festtillfället
(Sällskapet Iduns middag å Hasselbacken den ä/s 1880) exponerade skämtsamma
teckningarna av J. Aug. Malmström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
