Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort till länder, där de möttes av jublande människoskaror.
Nordostpassagen var fullbordad 336 år efter det att första försöket på allvar gjorts
av sir Hugh Willoughby och detta utan uppoffring av människoliv, utan
sjukdom bland deltagarna och utan ringaste skada på fartyget »Vega».
»Det må förlåtas oss», säger Nordenskiöld i sin reseskildring, »om vi under
sådana förhållanden med stolthet sågo vår blågula flagga höja sig till
masttoppen och hörde den svenska saluten i det sund, där Gamla och Nya
världen räcka varandra handen».
2. DE SISTA ÅRTIONDENAS UPPTÄCKTSFÄRDER. AV G. BOLINDER.
POLAREXPEDITIONER KRING SEKELSKIFTET. S. A. ANDRÉE OCH OTTO
NORDENSKJOLD.
Den vetenskapliga arktiska forskningen kan anses ha grundats av
svenskarna, och under 1800-talets senare hälft utgingo talrika expeditioner
särskilt till Spetsbergen, men även till Grönland, som vi förut sett. I en
meteorologisk expedition till Spetsbergen i början av 1880-talet deltog en ung
man, som bar det sedermera världsbekanta namnet Salomon August Andrée.
Andrée, som med tiden blev överingenjör vid Patentverket, var också
intresserad för luftsegling och skaffade sig småningom en egen ballong, med
vilken han företog för tidens förhållanden ganska märkliga färder. Han
ansåg ballongen böra komma till användning som färdmedel vid längre
arktiska expeditioner i stället för fartyg och hundslädar — man reste
ju ofantligt mycket snabbare med ballong, man kunde få en helt
annan och vidsträcktare överblick av landskapet och lättare orientera sig. Så
uppstod hos honom tanken att med ballong, som gjorts i någon mån
styrbar medelst släplinor, söka uppnå Nordpolen. Denna idé, som först
framlades inför Vetenskapsakademien 1895, väckte livligt intresse. Även här
framträdde Oskar II samt Oscar Dickson och bekostade företaget, den
tredje blev nu Alfred Nobel. Sommaren året efter var man klar att starta
från Danskön på Spetsbergen med den i Frankrike tillverkade ballongen
»Örnen». Gondolen rymde tre personer, proviant för ett halft år, allehanda
utrustning samt även brevduvor. Utom Andrée voro två
vetenskapsmän, N. G. Ekholm och Nils Strindberg, beredda att medfölja. Man måste
emellertid uppskjuta starten till året därpå. Ekholm hade då dragit sig
tillbaka. Många sökande anmälde sig i hans ställe, och sedan Knut
Fræn-kel utsetts till deltagare, avreste expeditionen sommaren 1897 till Danskön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
