Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkring sekelskiftet
har nationalekonomien
fått fast fot inom svensk
vetenskap. Med David
Davidson, Gustav Cassel
och Knut Wicksell såsom
sina främsta företrädare
spelar den en allt större
roll i den allmänna
opinionsbildningen. Här
får begreppet »ekonomisk
lag» ofta en användning
och tolkning, som i
mycket hög grad understöder
den rådande
naturalistiskdeterministiska livsuppfattningen. Då Gustav F.
Steffen 1903 anställdes
som professor vid
Göteborgs högskola, nämndes
sociologien för första och
hittills enda gången i Sverige i titeln på en professur (»nationalekonomi
med sociologi»). Det behöver knappast sägas, att Gustav Sundbärgs
be-folkningsstatistiska verk och den av honom ledda enastående grundliga
emigrationsutredningen gäller utvecklingstendenser i samhällslivet. På
statskunskapens område omböjes den av Oscar Alin karaktärsfullt
företrädda juridiska och författningshistoriska riktningen genom hans lärjunge
Rudolf Kjellén till en komparativt-empirisk statslära med avsevärda
naturalistiska inslag.
Filosofien tenderar under dessa förhållanden givetvis till psykologism
och historicism. Så småningom växer i Sverige den psykologiska
forskningen upp under starkt akademiskt motstånd. Det första psykologiska
laboratoriet grundades i Uppsala omkring 1900 såsom bihang till det
fysiologiska laboratoriet; 1909 blev det en egen institution. Något senare
till-kommo laboratorierna i Lund och Göteborg. 1906 startade tidskriften
»Psyke» under redaktion av Sidney Alrutz (död 1925), och 1912 blev Axel
Herrlin (död 1937) professor i pedagogik och psykologi i Lund. Men under
Knut Wicksell hade en lång och hård strid bakom sig, dd
han 1901 utnämndes till professor i nationalekonomi vid
Lunds universitet. Ganska allmänt betecknades han som
en »osedlighetens aposteh, därför att han sakligt och
öppet propagerat för födelsekontroll. Bilden ovan — ur
»Söndags-Nisse» 1896 — med dess av en akademisk
Cerberus uttalade ord: »Du som här vill inträda, låt hoppet
fara, ty vet, att tänka fritt är stort men tänka rätt är
större», anspelar på det tillfälle, dd Wicksell i Uppsala
sökte docentur i nationalekonomi men blev avvisad på
grund av att han ej hade juris kandidatexamen. Han var
närmare i5 dr den gången men slog sig genast på
juridiska studier, var färdig 1899 och blev professor i Lund
1901. — Teckning av E. Forsström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
