Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delvis bittra erfarenheter fått över sig ett lätt skimmer av löje. Men alldeles
obefogad var denna benämning dock icke. Välståndsstegringen för de breda
lagren blev i varje fall för Sveriges del ett ännu bestående resultat av
krigs-och krisårens utveckling. Den gjorde sig särskilt starkt gällande under
1920-talets senare del, då även den nya tekniska civilisationen med motorism,
radio och ljudfilm förändrade tillvarons utsida på ett genomgripande sätt.
Vid sidan härav måste organisationsväsendets utveckling uppmärksammas
som ett nytt och utomordentligt betydelsefullt inslag i samhällsutvecklingen.
Inom industriarbetareklassen hade denna företeelse vuxit jämsides med
socialdemokratiens frammarsch; nu grep den även andra yrkesgrupper och
samhällsklasser, slutligen även den bildade medelklassen,
1800-talsindivi-dualismens egentliga fäste i vår kultur, och kom därigenom att
genomgående sätta sin prägel på det senare Sverige. Även vårt land blev i detta
hänseende »korporativt» organiserat, och denna nya samhällsform började även
genomsyra partipolitiken.
Samtidigt härmed gjorde sig en tendens till partipolitisk skepticism
gällande. Partiåskådningarna hade otvivelaktigt omfattats med mera fanatisk
övertygelse under åren närmast före världskriget, än fallet så småningom
blev under efterkrigstiden. I detta hänseende kunde också en tydlig
motsättning mellan generationerna konstateras. I allmänt andligt hänseende blev
1920-talets Sverige — i motsats till de hårt krigsprövade länderna, såsom
exempelvis Tyskland — ett land, där den andliga intensiteten ej var särskilt
framträdande, utan i stället tillvarons materiella lockelser dominerade
intresset. Denna något billiga livsnjutningsattityd sammanföll med en
illu-sionspräglad uppfattning av världsläget och gav åt det första
efterkrigs-årtiondets svenska folk en icke i allo sympatisk prägel av offentlig och
enskild självbelåtenhet.
Dock må man icke överdriva detta yttre och nästan modepräglade drag
i den första efterkrigstidens Sverige. Det väckte snart en andlig reaktion, och
det blev icke varaktigt. Vid sidan därav måste man även som motvikt
konstatera den allmännare förekomsten av effektivt arbete, av nyväckt vilja
till samverkan och ömsesidig förståelse mellan tidigare skilda
samhällsgrupper samt en saklig ärlighet i livsuppfattningen, allt positiva vinster av
tidsutvecklingen, vilka kunna sättas i samband med de erfarenheter vårt
folk fick genomgå under det första världskrigets och den första
efterkrigs-krisens prövningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
