Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redigering, som numera är så vanlig. Då sålunda isen brutits, användes
två-eller flerspaltiga rubriker även utan klichéer men i början sällan eller aldrig
i sensationssyfte utan för att »lätta upp» tunga och ledsamma artiklar.
Illustrationernas införande inverkade fördelaktigt på ombrytningssystemet
och tidningarnas typografiska utstyrsel i det hela. Det blev nödvändigt att
ägna större uppmärksamhet än förut åt tryckets kvalitet.
Tidningarna hade alltid annonser på första sidan, som dock ofta nog
alls icke helt fylldes därav. Den första av våra tidningar, som bröt med
denna sed, var »Svenska Dagbladet», som då det 1897 framträdde under ny
regim presenterade första sidan som textsida. Men från 1900 gjorde
tidningen om sidan till annonssida — det var lättare att anskaffa annonser
till första sidan — och har sedan bibehållit denna anordning. En
sommarsöndag 1909 uppenbarade sig »Dagens Nyheter» i ny gestalt. Den hade —
efter danska »Politikens» förebild sedan 1905 — sopat första sidan ren från
annonser och gjort den ej blott till en text- utan till en verklig nyhetssida
i amerikaniserad stil. Den som genomförde reformen var
redaktionssekreteraren Oscar Hemberg, som under huvudredaktörens frånvaro tillät sig
detta experiment, och metoden godtogs. Några år tidigare hade en av
tidningens medarbetare, Beyron Carlsson, i Amerika studerat amerikanska
redigeringsmetoder. »Dagens Nyheter» blev den tidning som gav signalen till
vad man kallar pressens amerikanisering i vårt land. Detta bidrog till
tidningens frammarsch. Samtidigt avancerade »Svenska Dagbladet» kraftigt
ej blott genom kulturartiklar, god redaktionell skötsel och särskilt genom
en väl redigerad landsortsupplaga utan även genom sitt stora format med
rikhaltigt innehåll. Den tvang också andra tidningar att av konkurrensskäl
öka formatet, och härigenom inleddes ett slags kapprustning, som ej blev
odelat ekonomiskt fördelaktig för alla tidningar som deltogo däri.
Under det nya århundradets första decennium började idrottsrörelsen
starkt uppblomstra. Tidningarna funno snart, att referat av idrottstävlingar
och bilder därav utgjorde begärligt stoff för stora massor av folk, som eljest
inte voro särskilt tidningsintresserade. Idrotten bidrog att stimulera
lösnummerförsäljningen, och storartade reportage på detta område gjordes
av tidningarna under olympiska spelen i Stockholm 1912. över huvud
ökades reportagets livaktighet påfallande under det nya seklets första årtionde
och fram till världskriget. Intervjun, som i Amerika redan använts i ett
halvt århundrade, och som i England före sekelskiftet kommit mycket i
bruk, blev allt vanligare i vår press. Flera områden av tidningarnas inne-
Sv. folket genom tiderna XI. — 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
