Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För omslaget till Karlfeldts »Fridolins visor» (1898) ritade Anders Forsberg denna
vårliga vinjett med en blommande björkhage, gäcksamma jungfrur och den unge Fridolin själv.
Det var dock mera sällan som denna nationella inriktning hos
nittio-lalisterna tog sig direkt uttryck i patriotisk diktning. Den nationella fick
provinsiell utformning. Diktarne skildrade och hyllade sitt hemlandskap.
Redan flera av åttiotalsförfattarna hade inspirerats av och framhävt sitt
samband med én bygd. De nya diktarna varierade detta tema på ett rikt
och självständigt sätt. Heidenstam gick härvidlag i spetsen. Diktcykeln
»Tiveden», som öppnar hans andra samling (1895), var i själva verket skriven
och publicerad 1888, samma år alltså som han debuterade. Det var
trakterna kring Vättern, skogsbygden nordost och slättbygden öster om sjön,
som fängslade Heidenstam. Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf voro knutna
till Värmland, Karlfeldt till Dalarne. Per Hallström, som var
Stockholmsbarn, hade tjusats av Norrland, som han lärt känna som ingenjör däruppe.
Albert Engström, som lärt mycket av Strindbergs folklivsskildringar men
också tagit intryck av typiska nittiotalsstämningar, har lämnat ypperliga
bilder ur sin småländska hembygds liv och natur.
Åttiotalets författare hade med tydlig förkärlek hämtat personerna i sin
diktning ur samhällets lägre lager, småborgaren och de fattiga på landet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
