- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
129

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Småländska nyodlare — enligt Albert Engström (i »Strix» 1898): — Här sa I jädrar i
mej få si på smdlänningatag! Fem iorfver i väret d en på spaenl

1867 gav höstsäden i stora delar av landet endast andra till fjärde kornet,
och i Västerbottens län räckte skörden av stråsäd ej ens till att täcka
ut-sädesbehovet. Och år 1868 var skörden av vårsäd och hö om möjligt ännu
sämre. Denna gång var det Småland, som drabbades allra hårdast;
vårsäden gav där endast första till tredje kornet, och hushållningssällskapet
i Jönköpings län
rapporterade »brist på alla
jordbruksprodukter utom
potatis» och därtill stor

minskning i kreaturens
antal på grund av den
svåra foderbristen. Vis-

serligen importerade
staten stora mängder
brödsäd, som delades ut, gratis
eller som lån, till folket,
men det förslog icke, och
i många trakter rådde ren
hungersnöd. (Se vidare
uppsats i band 9 av A.
Widén.)

Det erbjuder stort
intresse att med dessa
nödår jämföra de båda åren
1917 och 1918. Även då

Patron, som för ett minimum av ersättning pressade
det yttersta av arbetskraft ur sitt folk, hör med i det
svenska lantbrukets kulturhistoria. »Statarelånde» och
torparnöd var på sina håll en bitter verklighet;
jordbruksarbetarna voro också de sista, som organiserade
sig, och först under senare år ha deras arbets-,
löne-och bostadsförhållanden blivit föremål för en
välbehövlig reglering. — De bägge täckdikande Smdlandsdrångar,
Albert Engström ovan lagt en djupt känd replik i
munnen på, få här representera den jordbrukande
underklassens dova missnöje och maktlösa knot: »Ja, tar faen
patron en gång, så är han inte noga på folk, å tar han
honom inte, sd sköter han inte tjänsta!» — I »Strix» 1911.

Sv. folket genom tiderna XI. — 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free