Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke endast landskapets egna städer utan även en del av Stockholm med
mjölk, på samma gång som de producera stora mängder smör till avsalu.
Låt oss så stanna ett ögonblick på någon av de stora slätterna i
Mälarbygden och betrakta jordbruket på en herrgård med tvåhundra tunnland
åker, en ganska vanlig storlek på en gård i dessa storbrukstrakter. Det
är en ganska god jord; men leran är hård — en avlagring ur det hav,
som en gång täckte hela det stora området efter istidens slut.
Vegetationsperioden är kortare än på Götalands slättbygder, och växtligheten hämmas
ofta av den ringa nederbörden under våren och försommaren. På en gård
av nämnda storlek odlas nu ungefär trettio tunnland brödsäd, varav
betydligt mera än dubbelt så mycket vete som råg, tack vare veteodlingens
raska framsteg i dessa trakter under de senare åren. Man stöter där
t. o. m. på gårdar, som över huvud taget icke odla någon råg alls, icke ens
till husbehov. Lika stor som höstsädsarealen är helträdan, en stor och
betydelsefull olikhet mot förhållandena i sydligaste Sverige, vilken är direkt
föranledd av det betydligt nordligare läget. Vårsäden upptar sextio
tunnland, dels havre, dels blandsäd, varemot man endast sällan odlar enbart
korn. I de frostlänta trakterna i norra Uppland börjar dock det sexradiga
kornet bli vanligare, ett tecken på grannskapet till Norrland med dess
hårdare klimat. Ett annat tydligt tecken härpå är vallarnas ökade
omfattning. Dessa upptaga i allmänhet 2—3 skiften av den oftast sjuåriga
växtföljden, och deras andel av åkerarealen uppgår i genomsnitt för hela
Mälarbygden till drygt 40 % mot knappt 30 % på Östgötaslätten. I stället
odlas där så mycket mindre rotfrukter. Den antydda gården på tvåhundra
tunnland skulle icke ha mera än två tunnland i rotfrukter, medan en gård
av samma storlek på den skånska slättbygden använder åtminstone trettio
tunnland därtill. Det betyder icke endast, att sockerbetsodlingen helt och
hållet saknas utan också att den för den skånska kreatursskötseln så
viktiga odlingen av foderrotfrukter i Mälarbygden spelar en mycket
undanskymd roll.
Åkerjordens avkastning i Mälarbygden kan betecknas som ganska god,
och området kan i detta avseende väl mäta sig med åtskilliga sydligare
belägna trakter. Rätt stora partier brödsäd produceras till avsalu.
Kreatursskötseln är i Mälarbygden likaväl som i de övriga områdena
norr om Skåne till övervägande del baserad på hemmaproducerat foder,
med något tillskott av inköpt kraftfoder för mjölkproduktionen, som i ett
vidsträckt område omkring Stockholm stimuleras av de goda avsättnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
