Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk storindustri — med en årsproduktion av 25,000 standard sågade och hyvlade
trävaror, 62,500 ton sulfitcellulosa, 2A,000 ton sulfatcellulosa, 1,2 miljoner l. sulfitsprit, 200
ton flytande harts och 150 ton terpentin. — Kramfors aktiebolags hamn, säg och övriga
anläggningar vid Ångermanälven.
SKOGSVÅRD OCH TRÄFÖRÄDLING.
AV THORSTEN STREYFFERT.
Vad skogen betyder för vårt land och särskilt för vår folkhushållning
har mången gång framhållits. Det är inte möjligt och inte heller
nödvändigt att i den översikt, som här nedan ägnas detta ämne, göra någon
uttömmande inventering därav utan vi nöja oss med att skissera upp själva
huvudkonturerna och söka tolka deras innebörd.
FRÄN GÅNGNA TIDER.
Om vi med träförädling förstå den mera industribetonade behandlingen
av virket, kunna vi anse vattensågen som den första exponenten härför.
De första vattensågarna (en bild från 1674 se hd 5, sid. 195) voro ytterligt
primitiva anläggningar med en träram, innehållande ett enda tjockt
sågblad av hamrat järn, som mödosamt arbetade sig fram genom stocken.
Likväl sparade de kraft i jämförelse med den tidigare klyvningen eller
»täljningen» av bräderna med yxa, vilken metod därtill var ytterst
virkes-ödande. Men liksom ångsågarna först så småningom avlöste de gamla
vattensågarna, kommo vattensågarna på sin tid att först så småningom —
och därtill i ett mycket långsammare tempo — avlösa denna ännu
primitivare metod. Sålunda omnämnes det, att klyvning av bräder var så gott
Sv. folket genom tiderna XI. — 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
