Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kølningen har spelat en stor roll i skogshanteringen — tackjärnstillverkningen i vårt
tand var baserad på användning av träkol i masugnarna, och även vid en del
smidesprocesser är träkol oundgängligt. Kølningen försiggår fortfarande delvis i milor, antingen
belägna i skogarna (varifrån transporten av träkol är lättare än av kolningsveden) eller
vid sågverken, där sdgavfallet i stor utsträckning kommer till användning för ändamålet;
under senare decennier har kolning i ugnar och under mera industriella former, framför
allt vid sågverken, blivit allt vanligare. På allra sista tiden har tack vare gasgeneratordrift
av motorfordon träkolen fått ökad användning; dessa kol framställas huvudsakligen i
specialbyggda ugnar. — Kolning i resmila (överst). Oljemålning — med moliv från
Värmland —■ av C. Kjel/in 1893. Privat ägo. — Teckningen nederst, utförd av Axel Borg 1874,
visar en gammal kolare kokande kaffe i sin ensamma koja. Jernkontoret, Stockholm.
Bägge bilderna kunde mycket väl duga som illustrationer till (leijers »Den lille kolargossen».
Viss rätt till timmerfångst uppläts
till dessa sågverk från de
oavvittra-de markerna mellan byarna, till
vilka kronan redan på Gustav Vasas
tid hade gjort gällande sina anspråk.
Och även byamännen kunde upplåta
rätten till stockfångst från sina
skogar. Ja, t. o. m. i själva bergslagerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
