- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
169

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kramfors sågverks gamla vattensåg, den av Christopher Kramm 1742—44 uppförda
*såg-kvarnen». Den var i bruk in på 1800-talet och nedrevs 1879.

ETT MODERNT TRÄFÖRÄDLINGSFÖRETAGS HISTORIA.

Vi förflytta oss till året 1742. Det året hade ett par förmögna
handlande från Härnösand i förening med en rik bonde från Gudmundrå socken
fått Kammarkollegiums tillstånd eller »privilegium» att uppföra en 4-ramig
vattensåg med s. k. »fine blader» vid Sqvällsåns utlopp i Ångermanälven,
alltså vid denna älvs nedre lopp. Dessa »fina blader» betecknade ett stort
framsteg framför de tidigare grova bladen, varför myndigheterna voro
angelägna att gynna anläggandet av dylika sågar (jfr sid. 209 i bd 6). Den
nämnda sågen var ett stort företag för sin tid. Man fick den skicklige
såg-byggaren Christopher Kramm från Finland att åtaga sig byggandet.
Härför blev Kramm delägare i sågen med en fjärdedel, och härav kom det sig,
att sågens namn blev Kramfors. Den stod färdig 1744.

Genom »Kungl. Maijrts och Riksens Camer- och Commercie-Collegiers»
resolution den 24 november 1744 erhöllo så även Christopher Kramm och
hans medintressenter tillstånd att i »Norra och Södra ådalarna», alltså i
Ångermanälvens båda huvudarmar (Faxe älv och Ångermanälven), tills
vidare avverka 4,000 träd årligen för den nya sågen. Därvid fästes det
ytterligare villkoret, att det timmer, som till äventyrs avverkades inom
socknen, endast finge »till insocknes tarf brukas».

Några ordnade flottningsförhållanden funnos ej under detta tidiga skede.
Flottningen fick i stort sett hålla sig i huvudälvarna, vilket i sin tur
innebar, att de lättare åtkomliga skogstillgångarna, särskilt av det grova tim-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free