Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid sorteringsverket företages en sortering av timiet efter ägaremärken å stockändarna,
innan det kan försägas. Vid en del sorteringsbommar — som här vid Sandslån i
Ångermanälven — blir timret även buntat för att på detta sätt kunna dngbdtsbogseras till sågen,
i detta fall Kramfors. Det rör sig här om sortering efter ett åttiotal ägaremärken; en siffra
från dr 1927 nämner 17,196,358 timmerstockar, utsorterade vid dessa bommar. Det kan
tilläggas, att Kramfors a.-b., som är den största skogsägaren vid Ångermanälven (380,000
hektar), vid avverkningarna endast i sällsynta undantagsfall räknar med längre
körvågs-transporter än 2 ä 4 km. — sd tätt är nätet av flottningsbara bifloder i Ångermanälvens
vattensystem. Normalt flyter en stock från norska gränsen till kusten pd tre veckor, och
kostnaden härför är ej fullt fem öre pr kubikfot. Sammanlagt 44,000 man åro — enligt
en beräkning dr 1939 -— i värt land anställda inom timmerflottningen.
Först i mitten av 1800-talet började flottningen i samband med
sågverksindustriens uppsving att anta större proportioner. Därmed framstod
allt tydligare behovet att söka finna en sådan organisatorisk form för
densamma, som kunde möjliggöra och underlätta samarbetet mellan det
växande antal virkesägare (sågverksföretag), som nedflottade sitt virke i samma
vattendrag. Man fann lösningen härför i bildandet av flottningsföreningar,
i vilka samtliga de som tillskjutit kapital för flottledens iordningsställande
voro medlemmar. Dessa flottningsföreningar åtogo sig även flottningen för
virkesägare, som ej voro medlemmar, mot ett måttligt tillägg till
självkostnaden. Allt timmer måste därvid märkas med resp. ägares märke för
att möjliggöra utsortering vid älvmynningarna eller eljest, där resp. ägares
verk voro belägna. Genom 1880 års flottningsstadga (reviderad 1919)
reglerades flottningen enhetligt på basis av flottningsföreningar, vilka skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
