Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resultat av de nedlagda kostnaderna. Även denna förutsättning kunde först så
småningom realiseras, allteftersom våra erfarenheter på det området hunno
samlas och mogna.
Om man i sistnämnda avseende vill peka på något viktigare datum,
kan man nämna året 1828. Nämnda år började högre skoglig
undervisning först meddelas i Sverige vid det nyinrättade Skogsinstitutet. Att denna
undervisning i början var enligt nutida uppfattning skäligen primitiv
behöver knappast särskilt påpekas, liksom att den också i stor omfattning
måste lita till tyska förebilder. Detsamma gällde om skogsvårdens
tillämpning i praktiken, varvid man även under lång tid framåt kom att lita till
inkallade tyska forstmän, såsom redan i förbigående nämnts beträffande
bruksskogarna. Det var nämligen å dessa samt å statens skogar, som
skogsvård och skogshushållning först kommo till praktisk tillämpning i vårt land.
Men denna utveckling gick långsamt. Under tiden gick
händelseförloppet vidare på andra områden. En slrömkantring ägde rum i fråga om
hela den rådande uppfattningen på näringslivets område. Det var de
liberala idéerna, som i början av 1880-talet hade funnit vägen även till vårt
land. Under inflytande härav brötos de gamla regleringarna på
näringslivets område ner, den ena efter den andra. Även skogsbruket kom att röna
inverkan härav. De gamla restriktionerna, som avsett skogstillgångarnas
bevarande, slopades efter hand. Det kom en period i mitten av 1800-talet,
då skogshushållningen var praktiskt taget fri från alla inskränkande
bestämmelser, såväl i fråga om själva skogsbruket som indirekt i fråga om
de skogsförbrukande industrierna.
Detta slopande av de gamla inskränkande bestämmelserna för vårt
näringsliv innebar ju i sista hand ingenting annat än att näringslivet självt
sprängde sin gamla tvångströja under inverkan av de förnyande krafter, som
den »industriella revolutionen» från Västeuropa förde till vårt land. Den
expansion, som härigenom under senare hälften av 1800-talet kom att giva
sin prägel åt skogsindustriernas utveckling i vårt land, förde emellertid snart
med sig en så betydande ökning av avverkningarna, att den gamla oron
för våra skogars bestånd fick ny näring — och denna gång med större skäl
än tidigare. Nya inskränkande bestämmelser sågo dagen, men denna gång
väl att märka blott avseende de landsdelar, där på grund av ogynnsamma
biologiska förutsättningar för skogsväxten denna kunde anses mera hotad
genom ovarsamma avverkningar än i landet som helhet. Mest bekant och
till sina konsekvenser mest vittgående har särlagstiftningen för de enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
