Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsvården har börjat på allvar tränga upp till våra nordligaste och mest vanlottade
skogsmarker. Här en bild frän en försumpad skogsmark i Västerbotten, som dikats.
skogarna i lappmarkerna varit. Denna lagstiftning, som utfärdades 1866,
ställde dessa skogar under utsyningstvång beträffande allt virke, som
avverkades för avsalu, och därtill fingo ej avverkningarna överskrida vad
som ansågs förenligt med skogens uthålliga avkastning, vilken utröntes
genom upprättande av en skogshushållningsplan för varje hemman.
Härvid är att märka, att utsyningstvånget ej enbart var avsett som en kontroll
på att avverkningarna ej överskredo det tillåtna beloppet utan därjämte
avsåg, att avverkningarna skulle utföras på möjligast skogsvårdsenliga sätt,
i det utsyningarna skulle verkställas av skogsstatens personal. Här
kommer alltså det positiva skogsvårdsmomentet in, vilket för övrigt även
återgår i den övriga särlagstiftning, som även på ett tidigt stadium utfärdades
för sådana biologiskt vanskliga landsdelar som Gotland och Öland samt de
båda nordliga länens kustland. Att sedan lappmarkslagen och kanske framför
allt dess tillämpning kom att framstå som alltför konservativ och gav
upphov till mycken strid är väl bekant från början av innevarande sekel. Den
»uppmjukades» också i olika omgångar, senast genom 1934 års
provisoriska lagstiftning, varigenom tillsynen över dessa skogar överlämnades till
skogsvårdsstyrelserna och det aktiva skogsvårdsarbetet även för deras
vidkommande kraftigt främjades.
Sv. folket genom tiderna XI. — 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
