Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nedströmsvy av Trollhätte kraftverk efter andra utbyggnaden.
Om äganderätten till dessa fall rådde vitt skilda uppfattningar på
1880-talet. Den som först påpekade, att även staten hade intressen att bevaka
här, var kronofogden i Vänersborg T. W. Forsell, som begärde en närmare
undersökning härom. Efter långvariga remisser mellan olika ämbetsverk
fattade Kungl. Maj:t i november 1890 det märkliga beslutet, att innan
kronans vattenrätt utarrenderades till enskilda — den för den tiden normala
och även i detta fall av ämbetsverken föreslagna åtgärden — så skulle en
utredning göras om lämpligaste sättet att tillgodogöra denna vattenkraft.
En sådan utredning kom också till stånd efter ett par år, men när man på
basis härav ville i laga ordning söka tillstånd att realisera förslaget,
upprullades en stor process om vattenrätten, som avslutades först 1901 genom
ett utslag i Högsta domstolen. Staten tillerkändes därvid äganderätten till
större delen av vattenkraften. För att kunna bygga måste staten emellertid
förvärva mark på den ena eller den andra stranden, vilka båda ägdes av
privata intressen. Vilken som var den fördelaktigaste blev föremål för en
utomordentligt livlig diskussion ej endast i rent tekniska kretsar. Det som
ytterligare komplicerade saken var, att ungefär samtidigt ett förslag
framlagts till ombyggnad av Trollhätte kanal. Sammankopplingen av dessa båda
problem syntes omöjliggöra ett rationellt utbyggande av vattenkraften. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
