Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Generaldirektör Fredrik Wilhelm Hansen (till vänster), chef för Vattenfallsstyrelsen till
1926; till höger hans efterträdare till 1938, generaldirektör Gösta Malm.
Med energi och entusiasm grep man sig verket an. Hansen hade en
utpräglad taktisk begåvning, och hans grundsats var, att »det är bättre att
vinna tid än rättegångar». Han lyckades också få regering och riksdag att
acceptera de preliminära överenskommelser, som han träffat med privata
vattenrättsägare om överlåtelse till kronan av privat eller ännu omstridd
vattenkraft som komplement till kronans egendom. Först härigenom kunde
Trollhättefallens hela fallhöjd och hela vattenmängd tillgodogöras rationellt
i en enda kraftanläggning. Kraftuttagningsproblemet kunde frigöras från
kanalspörsmålet, och kraftstationen kunde förläggas på en plats, som gav
en tekniskt förstklassig anläggning med goda utvidgningsmöjligheter.
Riksdagen anslog 8,5 miljoner kronor till en första kraftstation med fyra
maskinaggregat om 12,500 hästkrafter vardera. Som ett exempel på den
utomordentliga snabbhet, som karakteriserar utvecklingen inom den
elektriska maskinbyggnadstekniken denna tid, kan nämnas, att endast tre år
tidigare ansåg man sig inte kunna våga föreslå större maskiner än för 3,000
hästkrafter för Trollhättan.
Arbetena på kraftstationsbygget bedrevos med stor energi och med
anlitande av den tidens modernaste maskinella hjälpmedel. Redan i mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
