Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För den tekniska undervisning, om vilken
Christopher Polhem inlade sd stora
förtjänster och som han bl. a. själv meddelade på
Stjärnsund dt elever sådana som Emanuel
Swedenborg, Carl Johan Cronstedt och
Augustin Ehrensvärd, konstruerade han sitt s. k.
tmechaniske alphabet*; en serie apparater, som
avsdgo att illustrera alla på den tiden bekanta
överföringar av en art rörelse till en annan,
tunga mechanicis till en märklig hjelpreda, dd
de äro rådvilla om den kraften eller rörelsen,
som lämpligast kan appliceras till deras
me-chaniska inventionert. Det tlaboratorium
mechanicumt, som Polhem 1697 grundat (jfr
bd 6 av detta verk), kom ej att få den
betydelse, man hoppats; ett par dr efter starten
var laboratoriet inte stort mer än en mekanisk
verkstad för tillverkning av allehanda
mekaniska modeller. Mänga av dessa, 1756 hopförda
till tKongliga Modellkammar em under
Vetenskapsakademiens vård, äro ännu bevarade. I
Tekniska museets rika samlingar utgöra de nu
en serie märkliga minnen från den svenska
teknikens första storhetstid. — Ur Polhems
mekaniska alfabet. Tekniska museet, Stockholm.
under Ludvig XIV:s tid åtskilliga
svenska järnexperter, och när
Polhem anlagt sitt vittberömda
manufakturverk vid Stjärnsund,
installerade han där maskiner av egen
konstruktion, till vilka ingen
motsvarighet fanns i andra länder.
Det är ingen slump, som gjort att
svenskarna ha så stor fallenhet för
tekniska ting. Sveriges geologiska
struktur, landets belägenhet och
klimat ha gjort, att dess befolkning
inte haft det lätt, den har inte fått
någonting för intet, utan har
tvingats att pressa fram varje
livsförnödenhet ur en motspänstig jord.
Sådant uppmuntrar till strävan att
med mekaniska hjälpmedel
underlätta arbetet, på samma gång som
det sporrar uppfinningsrikedomen
till ansträngningar att komma
hemligheter på spåren. Den gamla
satsen, att nöden är uppfinningarnas
moder, inrymmer en sanning, som
inte är så påtaglig, om vi tillämpa
den på våra dagars rika
uppfinnings-flora, men den är obetingat giltig,
om vi gå långt tillbaka i tiden. Så
gott som alla viktiga uppfinningar i
äldre tid framtvingades många
gånger av rent bokstavlig nöd, under det
att »behovet» är den vanligaste
drivkraften i våra dagar. Ett behov kan
ju föreligga utan att vara förknippat
med begreppet nöd.
Det är klart, att våra grannar i
Norge och Finland haft samma hår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
