Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniken ligger svensken i blodet, men inte förty är bristen pä elementära tekniska
kunskaper påfallande hos svensk ungdom. Teknisk undervisning står dock numera här och
var pä schemat redan pä skolstadiet — i åtskilliga läroanstalter är sålunda träslöjden ersatt
med den tekniskt mera givande metallbearbetningen. I den Stockholmsskola (Vasa real),
där detta fotografi är taget, inrättades 1933 en teknisk linje, som genast fick stor anslutning.
na ha svenska uppfinnare varit verksamma för att föra dem upp till den
den höga nivå, där svensk industri nu befinner sig.
Av våra »naturliga» exportindustrier är det väl egentligen endast den,
som sysslar med järnmalmen och dess förädling, som har en obruten
tradition sedan århundraden tillbaka. Förädlingen av skogens virke har
visserligen också gamla anor, men den i våra dagar ekonomiskt mest betydelsefulla
delen av denna industri, pappersmasse- eller cellulosaindustrien, är en ung
gren på den gamla stammen: konsten att framställa pappersmassa på
mekanisk väg, s. k. slipmassa, härstammar från 1800-talets mitt medan den
kemiska massan, cellulosan, är några decennier yngre.
SULFITCELLULOSAN — EN SVENSK UPPFINNING.
Om slipmassaframställningen i huvudsak kan sägas vara av tyskt
ursprung och sulfatcellulosametoden av engelskt eller kanske rättare
amerikanskt, så är sulfitmassametoden rent svensk. Dess uppfinnare, Carl Daniel
Ekman, är i många avseenden en utpräglat svensk uppfinnartyp:
tillbakadragen, nästan skygg inför alla former av offentlighet, med livlig och vitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
