Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hård konkurrens med utlandet. I
gamla tider var vår överlägsenhet
självklar, den berodde helt enkelt
på de goda egenskaperna hos den
svenska malmen och det därur
framställda järnet, egenskaper, som
inte funnos hos utlandets malmer
och järnsorter. Till allt detta kom
också att vårt land hade en sedan
långt tillbaka vältränad
bergsmans-och hyttfolksstam, vars like inte
fanns i något annat land. Men de
senaste decenniernas metoder för
järnets framställning och förädling
till högkvalificerade stålsorter ha
blivit allmänt förekommande litet
varstädes i utlandet, de mindre goda
egenskaperna hos utländsk malm
har man vetat att neutralisera, så
att man nu i dag kan säga, att det
är våra uppfinnares och
metallurgiska forskares ovanskliga förtjänst,
att de inte blivit efter i konkurrensen med utländsk ståltillverkning.
Amerika, England och Tyskland använda i många fall samma metoder som
vi, men ändå är det ett faktum, att man i dessa länder alltjämt köper
svenskt stål, när det gäller de allra mest krävande behoven.
Vi kunna räkna med tre kvalitetsstålprodukter: bessemer, martin- och
elektrostål. Med dessa som utgångspunkt kan specialstål av skilda slag
framställas, såsom kromstål, nickelstål och allt vad de många för olika
ändamål avsedda legeringarna nu heta. I fråga om den första och tredje
av kvalitetsstålgrupperna ha svenska uppfinnare gjort banbrytande insatser.
Bessemerstålet har visserligen sitt namn efter den engelske metallurgen
Henry Bessemer, som 1855 kom fram med idén att framställa flytande stål
genom att blåsa en luftström genom ett tackjärnsbad, men det var en svensk
»järnman», som gjorde idén fruktbärande. Konsul G. F. Göransson i Gävle
förvärvade 1857 utövningsrätten för Sverige till Bessemers metod. Det är
klart, att en sådan metod skulle vara begärlig, ty degelstålet, dittills det
G. F. Göransson, Bessemermetodens
fullkom-nare. För sina epokgörande insatser på
järnförädlingens område blev han — 1868
grundare och chef för Sandvikens järnverks
aktiebolag— 1901 filosofie hedersdoktor i Uppsala.
Han avled samma dr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
