- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
260

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skiner. Lagerman visade sig också vara rätte mannen: han var ett
uppfinnargeni av stora mått, och man kan utan större överdrift säga, att det
var han, som lade grunden till de svenska säkerhetständstickornas senare
erövring av världsmarknaden.

Lagerman konstruerade i rask följd stick- och spånhackar,
kapselmaskiner, urtagare-, sats- och plånmaskiner, en askfyllningsmaskin, som
verkligen på allvar inledde maskindriften: den hade en kapacitet av 20,000
askar pr dag — detta var 1877, då arbetsdagen omfattade inte mindre än
elva timmar. Kort tid därefter var Lagerman färdig med en maskin för
tillverkning av inneraskar, som kunde producera 40,000 askar pr dag. I
början av 1890-talet satte han kronan på verket genom konstruktionen av
en »komplettmaskin» för säkerhetständstickor. I denna maskin voro de
flesta arbetstempon i tändsticksframställningen sammanförda: stickorna
inmatas i maskinen, uppsättas där automatiskt i ramar, passera över en
rostningsplatta till parafineringen och »satsningen», där de erhålla sina
tändknoppar, gå vidare genom en torkställning till askfyllningen och
därifrån slutligen till plånpåsättningen. Flera av Lagermans maskiner ha
oavbrutet varit i bruk sedan de byggdes, några av dem alltså under närmare
sextio år. Detta är inte bara ett gott vittnesbörd om maskinernas kvalitet,
det belyser också en intressant sida av Lagermans skapande: i regel
behövde hans maskiner inte experimenteras fram, de voro fullt färdiga i och
med att han hade ritningarna klara. Denna underbara förmåga, att i
fantasien kunna se en maskins alla delar i full funktion och att utan
»levande modell» kunna korrigera mindre tillfredsställande detaljer, är
sällsynt — en annan svensk uppfinnare av stora mått, G. Dalén, hade
samma förmåga och det var till stor del tack vare den, som han även sedan
han mist synen på båda ögonen kunde fortsätta sitt tekniska skapande.

A. Lagerman är sålunda en av våra verkligt stora uppfinnare. I likhet
med alla sådana tekniska genier rörde han sig även på andra områden än
det, där han hade sin dagliga gärning. Så t. ex. konstruerade han en
sätt-maskin för lösa typer, som emellertid förlorade sin betydelse, när den
radgjutande sättmaskinen gjorde sitt intåg i sätterierna. Han konstruerade

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Alexander Lagermans »komplettmaskim, sddan den
—- för sin tid ett under av precision — säg ut 1892, nu ett museiföremål efter att ha
varit i bruk i årtionden. Den moderna komplettmaskinen, vars detaljer fortfarande strängt
hemlighållas av tänd sticksindustrien, år på åtskilliga punkter ännu mera fulländad — men
i det väsentliga är den byggd på Lagermans epokgörande principer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free