Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLIXTVISIT I UPPFINNARGALLERIET.
Vi inskränka oss till en flyktig inventering av de namn, som lysa
klarast inom de viktigaste tekniska områdena. Om vi då börja med en
tämligen liten gren av specialitetsindustrien, lödlamps- och
fotogenköksin-dustrien, så är det därför, att dess banbrytare stå i en klass för sig och
äro värda en alldeles särskild hyllning. De två män, som grundlagt
för-gasningstekniken, äro C. R. Nyberg och F. W. Lindqvist. Båda voro enkla
metallarbetare, när de gjorde sina uppfinningar, på vilka de sedan grundade
rikt givande industrier, som så småningom förde dem upp i
miljonärs-klassen. Nyberg var föregångsmannen: genom sin konstruktion av
blås-eller lödlampan, banade han väg för förgasningsköket, som använder
fotogen eller sprit som bränsle. Nyberg, som var en fullkomligt olärd man,
var en skicklig och tålmodig experimentator. Han gjorde sålunda under
1800-talets senaste decennier ivriga försök att konstruera en flygmaskin
avsedd att drivas med ånga, eftersom explosionsmotorn ännu inte var
uppfunnen. Han lyckades dock inte flyga med sin maskin, men han är ändå
banbrytare inom flygtekniken, inte minst tack vare sina vindtunnelexperiment.
F. W. Lindqvist uppges ofta vara den egentlige uppfinnaren av det
s. k. fotögenköket, men den ursprungliga idén till detta torde han ha fått
av en arbetskamrat, vars namn emellertid inte kommer till synes i
urkunderna. Lindqvist får dock äran av att ha utvecklat idén och gjort den
praktiskt utförbar. Ett annat tekniskt geni, även det härstammande från
metallarbetarskrået, bör nämnas i detta sammanhang, nämligen J. A.
Svenson, som var plåtslagare och vän till Lindqvist. Det var han, som lyckades
övertyga den senare om lämpligheten av att starta tillverkning av fotogen-,
kök i större skala. Svenson deltog också personligen i den första
exploateringen av detta, men lämnade företaget, vilket lever än under namnet
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Gustaf Daléns namn är främst knutet till
konstruktionen av Agafyren, som i själva verket består av icke en utan flera var för sig epokgörande
uppfinningar, den kanske märkligaste solventilen. Samma dr — 1912 — som Gustaf
Dalén för sina konstruktioner erhöll Nobelpriset i fysik, en för praktiskt arbetande
uppfinnare sällsynt utmärkelse, blev han vid provning av en gasackumulator utsatt för
en svär explosion, som kostade honom synen. Detta för en tekniker tragiska öde hindrade
honom ej frän att fortsätta sin gärning som uppfinnare (hans sista stora uppfinning var
den extremt bränslesparande Agaspisen) och som industrichef; i sistnämnda egenskap har
han varit banbrytande i fråga om välfärdsanordningar för sina anställda. Med honom
gick 1937 en av seklets märkligaste svenskar ur tiden. — Vidstående porträtt —- en pastell
— av Gustaf Dalén utfördes 1933 av I. Kamke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
