Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessas efterverkningar. Man upplevde försök, där friheten drevs till sin
yttersta spets. Barnen fingo rättighet att själva -välja klasskamrater och
lärare efter eget skön och att i skolarbetet sysselsätta sig med precis vad de
själva hade lust till. Trogen satsen, att uppfostran skall vara icke att utifrån
forma utan att inifrån utveckla, hävdade man på sina håll barnets suveräna
rätt till spontant initiativ. Lärarens uppgift blev då att planmässigt välja
och tillhandahålla eleverna lämplig materiell, så att dessa därav sporrades
till andligt utvecklande arbete. Barnen kunde i dessa skolor sysselsättas
med olika partier av samma läroämne men lika ofta med olika ämnen efter
eget val eller efter lärarens anordning, ja, ibland göra ingenting alls.
Arbetstakten skulle helt rätta sig efter barnet. Alla kontrollåtgärder bedömdes
som barbariska intrång i barnens fria personlighetsliv o. s. v. Reaktionen
kom emellertid mycket snart. Lärjungarna vantrivdes med oordningen och
längtade själva efter mera fasthet i fråga om både arbete och arbetsresultat.
Hos oss har man vaktat sig för dessa överdrifter. Man låter icke det
spontana initiativet normera skolarbetet, men man tillvaratager det gärna
och gör därmed detta arbete starkare intressebetonat.
Redan i 1905 års läroverksstadga understrykes hänsynen till
lärjungarnas individualitet såsom en bärande grundtanke. Endast de kunskaper, som
äro anpassade efter deras av ålder och egenart betingade mottaglighet, anses
kunna medföra ett verkligt, för livet och samhället fruktbärande
bildnings-resultat. Strävan att tillvarataga, leda och utveckla barnets och ungdomens
individualitet för att göra denna duglig till samhälleligt gemensamt arbete
skall gå hand i hand härmed. Samma synpunkter komma i vidgad
utsträckning och med ökad skärpa igen i de följande aktstycken, som reglera de
skilda skolornas inre liv. — Läroverksstadgornas av 1905 och 1928
anordning med bortvalsämnen och tilläggsämnen är utslag av önskan att
differentiera skolarbetet efter lärjungarnas individuella läggning. Detsamma
gäller bestämmelserna om enskilt arbete och fri flyttning.
Härmed är jag inne på frigörelsen från tvånget att göra skolklasserna
homogena, den gamla klassundervisningens förutsättning. Ej sällan ställer
sig den moderna skolan skeptisk mot den grundsyn på undervisningens
anordning, för vilken homogeniteten är ett ideal. Så framhålles i folkskolans
undervisningsplan av 1919, att, där flera klasser samtidigt undervisas,
läraren har ett fullt legitimt behov av en viss frihet gentemot kursfördelning och
arbetsordning, så att han kan anpassa sitt förfarande efter de skiftande
förhållanden, som yppa sig under arbetets gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
