- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
300

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faser i Liljefors’ konst ge oss i koncentrerad form en bild av åttiotalets och
nittiotalets motivuppfattning och måleriska stil.

De konstnärer, som tillhörde Konstnärsförbundets kärntrupp, voro först
och främst landskapsmålarna Karl Nordström, Nils Kreuger och Eugéne
Jansson samt figur- och porträttmålaren Rich. Bergh. Med en stämning av
dovt eller mjukare lyriskt patos och i en hård, dekorativ stil skildrade
Nordström sin hembygd, den bohuslänska västkusten. Han har i högre grad
än de flesta fångat själva den kärva nordiska karaktären i sina landskap,
och detta gäller även hans målningar från Stockholm, där han särskilt odlat
motiv från förstäderna med utblickar över vida vatten och lummiga stränder.
Nordström genomgick liksom sina kamrater flera utvecklingsskeden. Han
började som blond impressionist, stramade sedan efter hemkomsten till sin
stil, nådde under nittiotalet fram till en monumentalare hållning och blev på
gamla dagar åter vekare och mera, målerisk. En likartad utveckling
genomgick också hans kamrat Kreuger, som blivit mest bekant för sina bukoliskt
saftiga skildringar av den öländska kusten och dess boskap, betande
hästar och kor sedda i silhuett mot höga havshorisonter och hlåa
sommarvatten. Liksom Kreuger har också Eugéne Jansson målat det nattliga
Stockholm, där reflexerna från gaslyktorna spegla sig i de rörliga, fosforescerande
vattnen medan stadens byggnader liksom upplösas i nattens blå skimmer.
Jansson, »blåmålaren», är den mest typiska stämningsmänniskan i kretsen,
och i viss mening kanske också den mest utpräglade måleriska begåvningen
(hans »Badhuset» är återgiven å plansch vid sid. 242).

Det vekt musikaliska draget hos Eugéne Jansson är besläktat med något
högst väsentligt i prins Eugens konstnärsskap. Fastän tillhörande en yngre
generation än Konstnärsförbundets ledande män, fortsätter prins Eugen på
den väg, som dessa föregångare utstakat. Men han gör det på ett mycket
personligt vis, och han går också vidare, tar emot nya impulser, och befinner
sig alltjämt i rörelse och utveckling. Vid sidan om den pastorala idyllen, som
han odlat och ännu odlar, har prinsen ägnat sig åt stämningslandskapet och
senare även åt en mera färgig, impressionistisk skildringskonst, inte minst

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Tillsammans med Richard Bergh och Nils Kreuger
bildade Karl Nordström den s. k. Varbergsskolan, sd kallad efter deras gemensamma
vistelse och arbete i trakten kring denna stad. Här skedde ett genombrott till
kärvhet och enkelhet och en fördjupad färgskala, som snart gjorde Nordström till en
oöverträffad skildrare av den monumentala och stränga västkustnatur, han sedan barndomen
pä Tjörn var förtrogen med. — Kustlandskap. Oljemålning. Malmö museum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free